9 / 60
9
Figur 2.
Andel avslutade sjukskrivningar i anslutning till dag
180 i rehabiliteringskedjan (höger axel), samt andelen
genomförda 180-dagarsprövningar i tid (vänster axel),
per år
Källa
: Försäkringskassan, ISF:s bearbetningar.
Tidsgränsernas långsiktiga effekter för individen
Till skillnad från tidsgränsernas betydelse för ersättningsperiodernas
längd och återgången i arbete är de långsiktiga effekterna i olika
avseenden ett i det närmaste outforskat område. Det är inte självklart
att kortare ersättningsperioder ger bestående effekter på till exempel
hälsan. I sammanhanget bör det ha betydelse hur sjukförsäkrings-
systemet i stort är utformat, exempelvis när det gäller ersättnings-
nivåer och kontroll. Är kompensationen låg och graden av kontroll
hög, kan sjukfrånvaron förväntas vara lägre och hälsan bland de
sjukskrivna sämre jämfört med om kompensationen i stället är hög
och kontrollen svag. Ju bättre hälsan bland de sjukskrivna är i genom-
snitt, desto större är sannolikheten att de som påverkas av tidsgrän-
serna så småningom hade återgått i arbetslivet i alla fall, det vill säga
även i frånvaro av tidsgränsen. Om tidsgränsen främst har en på-
skyndande inverkan på återgången i arbete, är sannolikheten för
bestående och långsiktiga effekter mindre än om tidsgränsen i stället
är avgörande för om individen alls ska återgå i arbete. I Sverige är
den samlade kompensationen vid sjukfrånvaro relativt hög. Samtidigt
var graden av kontroll i sjukförsäkringen innan tidsgränsernas in-
förande 2008 relativt låg. Detta gör det mindre sannolikt att några
långsiktiga effekter skulle ha uppstått av de tidsgränser som studeras
inom ramen för denna rapport, nämligen de upp till 180 dagars sjuk-
skrivning
0,10
0,15
0,20
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
2010
2011
2012
2013
2014
Andel avslutade fall
Andel bedömda fall
Bedömning
Avslut