Rapport 2015-4

Det är inte tydligt att deltidssjukskrivningar avslutas genom en över-

gång till rehabiliteringspenning till följd av reformen. Det finns en

viss evidens för en ökad övergång för deltidssjukskrivningar som har

pågått längre än ett år. Det är dock sällsynt att deltidssjukskrivningar

övergår till rehabiliteringspenning, vilket kan förklara resultatet.

Vidare visar resultaten att reformtillfället hänger samman med en

lägre övergång till sjuk- eller aktivitetsersättning, men medianlängden

för deltidssjukskrivningar som avslutas genom övergång till sjuk-

eller aktivitetsersättning förkortas trendmässigt under perioden, vilket

har visats ovan (i avsnit

. Precis som i fallet med heltidssjuk-

skrivning bör dessa resultat därför tolkas med försiktighet.

I avsnittet undersöks det modellantagande som resultaten ovan

bygger på. Modellantagandet är att avslutsrisken av att passera

reformtidpunkten skulle ha varit liknande som vid tidigare årsskiften,

i frånvaro av reformen. Som redan har noterats går det bara att till

viss del undersöka om modellantagandet verkar rimligt. Det är där-

med bara möjligt att få en indikation på i vilken utsträckning den

grundläggande modellen faktiskt fångar förändringar till följd av

reformen.

Här undersöks om risken för ett avslut skiljer sig åt mellan (a) års-

skiftena 2002/2003 och 2003/2004 på ett liknande sätt som mellan (b)

årsskiftena 2003/2004 och 2004/2005. Om analysen visar att föränd-

ringen mellan de två jämförelserna (a) och (b) är likartad så innebär

det att den förändrade risken för avslut vid årsskiftet 2004/2005 inte

entydigt kan härledas till reformen. Om det däremot kan konstateras

en förhöjd risk för avslut för (b) men inte för (a) talar det för att den

förändrade avslutsrisken kan hänföras till reformen.

Tabell 3 visar resultaten av de årsspecifika avslutssannolikheterna för

sjukskrivningar som startas med sjukpenning på heltid. De visar att

risken för att övergå till rehabiliteringspenning inte förändras vid

årsskiftet 2004 i jämförelse med årsskiftet 2003 (a), medan årsskiftet

För känslighetsanalyser, se bilaga B.

För att kunna beräkna två likartade skattningar för (a) och (b) måste vissa databegränsningar

göras. För det första studeras i (a) enbart sjukskrivningar som har startat 2002 eller 2003 och

i (b) de sjukskrivningar som startar 2003 eller 2004. För det andra följs sjukskrivningarna

enbart i upp till och med ett år. Dessa begränsningar gör att de här analyserna inte är helt jäm-

förbara med den grundläggande analysen i avsnitt 5.1 och 5.2.