111 / 134
111
medarbetarskapet. Kunden är fortsatt i fokus 2010 vid etableringen av Den
nya Försäkringskassan. Myndigheten ska utarbeta ett ledningssystem och
ta fram kompetensförsörjningsstrategier för respektive kundkanal. En ny
förändring ska ske 2012. Då ska myndigheten anta en kompetensförsörj-
ningspolicy, förändra styrningen, verksamheten ska utgå ifrån kunden och
förtroendet för myndigheten öka. Riktlinjer för ett sammanhållet lednings-
system ska tas fram och chefsrollen förändras. Två år senare, 2014, ska
verksamheten organiseras i livssituationer för att bättre utgå ifrån kunder-
nas behov. Det beskrivs bland annat innebära förändringar som påverkar
ledningssystem och arbetsordningar. Ytterligare två år senare, 2016, ska
kompetensförsörjningsplaner finnas på varje enhet, arbetsmiljön för
medarbetarna ska förbättras och de anställdas sjukskrivningar minska.
Förtroende eller tilltro, personal, kompetens och ledning verkar ständigt
vara i fokus. Detta leder till två iakttagelser. Den första är att när det hand-
lar om exempelvis ökad tilltro, högre förtroende eller fokus på kunden tycks
myndigheten ha arbetat med dessa frågor sedan myndigheten bildades.
Ändå har det med jämna mellanrum presenterats som något nytt i verk-
samheten. Den andra iakttagelsen är att när det kommer till kompetens
och personal liksom ledning och styrning har ny verksamhetsorganisering
och rollförändringar med nya kompetenskrav flera gånger medfört ett
behov av nya ledningssystem, nya roller i verksamheten samt nya kom-
petensstrategier eller kompetensförsörjningsplaner.
Nya och återkommande styrmodeller
I dokumenten har det talats om flera olika styrmodeller, exempelvis mål-
och resultatstyrning, försäkringsstyrning, ekonomistyrning, processtyrning,
värderingsstyrning, balanserad styrning, produktionsstyrning samt har-
moniserande styrformer. Myndighetens styrning påverkas också av verk-
samhetsstrukturen som förändrats flera gånger vilket har medfört nya
roller och befogenheter för chefer och medarbetare. Forskning har visat
att organisationer med komplexa målbilder, som Försäkringskassan, ofta
använder flera styrmodeller parallellt. Samverkar styrmodellerna bidrar
de gemensamt till att skapa möjligheter för en välfungerande verksamhet.
Samverkar de inte skapar de istället problem genom att modellerna ris-
kerar att konkurrera med varandra.
425
Att vissa av myndighetens mål
riskerar att leda till konflikter har ISF tidigare noterat.
426
Utifrån den här rapporten är det möjligt att reflektera över vilka mönster
som syns. En iakttagelse är att antalet styrmodeller förefaller ha blivit fler
under den studerade perioden. En annan iakttagelse är att de mål- och
resultatformuleringar som presenterades en period efter enmyndighets-
reformen, då etappmål och långsiktiga mål låg till grund för verksamheten,
verkar återkomma under 2016. På ett liknande sätt har resultatmåtten med
procentsatser och antal avklarade ärenden delvis kommit tillbaka efter en
period där framförallt genomförda initiativ eller parametrar legat till grund
för bedömningen av måluppfyllelse.
425
AES (2014), s. 2.
426
Se exempelvis ISF (2011).