8 / 132
Sammanfattning
8
samtidigt som det genomsnittliga antalet timmar ökar för varje år,
vilket bidrar till de årliga kostnadsökningarna som assistansersätt-
ningen uppvisar. Kostnaderna för assistansersättningen ökar i fasta
priser, vilket förklaras både av att det genomsnittliga antalet timmar
ökar kontinuerligt och av att antalet personer som har assistansersätt-
ning har blivit fler. Under de senaste tio åren har det skett en omfatt-
ande förändring av sammansättningen av assistansanordnare på assi-
stansmarknaden, från primärt offentligt utförande till övervägande
privat utförande.
Som ett komplement till den kvantitativa analysen har ISF gjort en
ärendegranskning för att kunna belysa några av de delar som inte
fångas i registerstudien. För de granskade ärendena visade det sig
att det, när det gäller andra personliga behov, var vanligast att bevilja
tid för aktiviteter som handlar om hemliv och omvårdnad av hälsa.
Vidare visade det sig att det har blivit vanligare att det beviljas tillsyn,
både som grundläggande behov och som andra personliga behov.
De problem med lagstiftningen och tillämpningen som har identifie-
rats gäller: otydlig lagstiftning, delat huvudmannaskap, incitaments-
problem, begränsade möjligheter till kontroll och integritetsproblem.
Ett viktigt problemområde när det gäller lagstiftningen är att många
centrala begrepp i lagen, så som delaktighet, självständighet och att
leva som andra inte har definierats. Lagen ger inte heller tydliga svar
på vilka behov som ska tillgodoses med personlig assistans. Dessa
otydligheter gör att det blir svårt för Försäkringskassan att göra en
enhetlig, transparent och rättssäker bedömning av de assistansberät-
tigades stödbehov. Den kontinuerliga ökningen av det genomsnittliga
antalet timmar assistansersättning som beviljas per assistansberättigad
kan till stor del bero på denna otydlighet.
Så som den personliga assistansen är utformad med ett delat ansvar
mellan kommunerna och Försäkringskassan skapas oklarheter om hur
olika myndigheters beslut ska relateras till varandra, och i förhållande
till assistansersättningen. Exempelvis behöver de alternativa boende-
lösningarna som erbjuds inom ramen för LSS bli kostnadsneutrala,
det vill säga ekonomiskt neutrala för kommunerna i förhållande till
assistansersättningen. Delat huvudmannaskap för personlig assistans
medför också andra problem, till exempel gränsdragning mellan
assistansersättning, andra kommunala insatser och sjukvård.
Utformningen av assistansersättningen innehåller drivkrafter, både för
den assistansberättigade och för anordnarna, att öka antalet beviljade