9 / 132
Sammanfattning
9
timmar. Många företag gör vinster på varje utförd assistanstimme.
Det förekommer också att personer väljer att avstå från annat sam-
hällsstöd, exempelvis hjälpmedel och bostadsanpassning, och i stället
beviljas mer tid, ofta i form av dubbel assistans. Assistansersättningen
kan också, som nämnts ovan, påverka kommunernas incitament att
inte utveckla andra stödformer, till exempel olika boendestöd. Det
finns vidare ekonomiska incitament i systemet för föräldrar att inte
överlåta ansvar och timmar till annan huvudman. Det kan i vissa fall
skapa en risk för att barns och ungdomars självständighet kommer i
konflikt med familjens ekonomiska intresse.
Assistansersättningen betalas ut i förskott. Det innebär att hur den
assistansberättigade och anordnaren har använt assistansersättningen
ska redovisas i efterhand. Redovisningen av att personlig assistans
har utförts tar inte hänsyn till innehållet i insatsen eller till vem som
utfört den. Det har åtminstone i vissa rättsfall inte ansetts vara bin-
dande vilken personlig assistent som redovisats. Det innebär att det
inte kan bedömas om behovet har överdrivits. Dessutom är det svårt
för domstolen att avgöra om insatsen har utförts med tillräcklig kvali-
tet, eftersom det är den assistansberättigade som avgör vad som är
kvalitet. En möjlig förändring för att öka det allmännas kontroll av
hur assistansersättningen används och säkerställa kvaliteten är att
närmare koppla ihop beslutet och utförandet, det vill säga att det som
ansökts om och beviljats assistansersättning för också är det som
utförts.
I olika sammanhang har det framkommit att de assistansberättigade
kan uppleva Försäkringskassans utredning och bedömning av stöd-
behoven som något som är integritetskränkande. Det går samtidigt
inte att undvika att den som ansöker om stödet måste kunna bevisa
omfattningen av sitt stödbehov för att det dels ska gå att fastställa att
det faktiskt finns rätt till assistansersättning, dels för att avgöra antalet
assistanstimmar. Ett sätt att göra bedömningen mer förutsägbar och
objektiv skulle kunna vara att utgå från den struktur och det standar-
diserade språk som
Internationell klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa (ICF)
erbjuder. Särskilt utsedda medicin-
ska kompetenser som utför funktionsbedömningarna borde också
kunna leda till mindre integritetskänsliga situationer. Att överväga att
införa en enklare behovsbedömning för ett lägre standardiserat antal
timmar är ytterligare ett sätt att begränsa problematiken med integri-
tetskänsliga utredningar, vilket också skulle kunna medföra en mins-
kad kostnad för assistansersättningen.