Sammanfattning
7
Sammanfattning
För personer med omfattande och varaktig funktionsnedsättning kan
särskilda stöd- och serviceinsatser beviljas enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS). Målet för insatserna är att
de ska underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funk-
tionsnedsättning och främja full delaktighet i samhällslivet. Personlig
assistans är en av tio insatser enligt LSS och kan beviljas till dem som
behöver hjälp med att sköta sin personliga hygien, måltider, att klä av
och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förut-
sätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Dessa hjälp-
behov beskrivs i lagen som grundläggande behov. Om dessa behov
uppgår till mer än i genomsnitt 20 timmar per vecka har personen rätt
till assistansersättning, enligt socialförsäkringsbalken (SFB), som
administreras av Försäkringskassan. Om de grundläggande behoven
inte uppgår till i genomsnitt mer än 20 timmar, kan kommunerna
bevilja personlig assistans enligt bestämmelserna i LSS. Den som har
rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov har också
rätt till assistans för andra personliga behov.
Med utgångspunkt i ISF:s tidigare granskningar, och mot bakgrund
av, förmånens ökade volymer har regeringen gett ISF i uppdrag att
genomlysa och konkretisera problem som finns med nuvarande lag-
stiftning om assistansersättning. Utöver ISF:s tidigare granskningar
har offentliga utredningar, författningar, förarbeten och i viss mån
Försäkringskassans tillämpning använts för att analysera och kon-
kretisera problem.
Dessutom har en kvantitativ analys av registerdata gjorts. Analysen
har visat att det genomsnittliga antalet beviljade timmar ökar varje
månad under den studerade perioden 2002–2013. Den genomsnittliga
ökningen av timmar gäller båda könen, alla anordnartyper, alla åldrar
och både vid ny- och ombeviljande av rätten till assistansersättning.
För nytillkomna assistansberättigade sjunker genomsnittsåldern,