Table of Contents Table of Contents
Previous Page  92 / 120 Next Page
Basic version Information
Show Menu
Previous Page 92 / 120 Next Page
Page Background

92

personer söker utan att ha kunskap om kriterierna för att ha beviljas

assistanserättning. Det skulle kunna vara en orsak till att ISF ser flera

fall där personkretsen inte blivit bedömd.

Under den studerade perioden har antalet avslag ökat samtidigt som

orsakerna till avslag har förändrats. Det blir vanligare att Försäkrings-

kassan motiverar avslag med att personen inte omfattas av person-

kretsarna samtidigt som det blir mindre vanligt att orsaken till av-

slaget är att de grundläggande behoven i genomsnitt inte bedöms

överstiga 20 timmar per vecka. Det tyder på att förändrad rättspraxis

och Försäkringskassans tillämpning har fått genomslag vid hand-

läggarnas bedömningar. Att de grundläggande behoven i genomsnitt

inte bedöms överstiga 20 timmar per vecka är dock fortfarande den

vanligaste orsaken till avslag.

Försäkringskassan har i vissa fall, framför allt under den tidiga delen

av den studerade perioden, gjort bedömning av personkretstillhörig-

het och tidsbedömning av de grundläggande behoven samtidigt. Då

personkretstillhörighet ska bedömas utifrån både grundläggande och

övriga behov, har det i vissa fall medfört att personkretstillhörigheten

bedömts på felaktiga grunder, eller inte alls. Numera ska tillhörig-

heten till personkrets 3 som huvudregel bedömas med hjälp av för-

säkringsmedicinsk rådgivare. Det bidrar troligtvis till att bedömning-

arna blir bättre och mer enhetliga i längden. Det innebär också att

ärenden där bedömningen tidigare gjorts av handläggaren nu även ska

granskas av någon med medicinsk kunskap om såväl hälsotillstånd

som medicinska intyg. Det kan i några fall medföra att en person be-

döms tillhöra en annan personkrets än tidigare, eller inte bedöms ha

en personkretstillhörighet alls.

Bland personer som får avslag på en ny ansökan hade ungefär hälften

insats enligt LSS eller SoL året före avslag. Året efter avslag ökar an-

delen med i genomsnitt 10 procentenheter. Studeras enbart personlig

assistans enligt LSS, framgår det att drygt var tionde person hade per-

sonlig assistans enligt LSS året före avslag. Året efter hade i genom-

snitt knappt var tredje person personlig assistans enligt LSS, en tydlig

ökning med andra ord. En möjlig förklaring är att personer som är i

behov av personlig assistans väljer att söka assistansersättning från

Försäkringskassan, antingen först eller parallellt med ansökan hos

kommunen. I båda fallen kommer beslut från kommunen först efter

Försäkringskassans ställningstagande.