92
personer söker utan att ha kunskap om kriterierna för att ha beviljas
assistanserättning. Det skulle kunna vara en orsak till att ISF ser flera
fall där personkretsen inte blivit bedömd.
Under den studerade perioden har antalet avslag ökat samtidigt som
orsakerna till avslag har förändrats. Det blir vanligare att Försäkrings-
kassan motiverar avslag med att personen inte omfattas av person-
kretsarna samtidigt som det blir mindre vanligt att orsaken till av-
slaget är att de grundläggande behoven i genomsnitt inte bedöms
överstiga 20 timmar per vecka. Det tyder på att förändrad rättspraxis
och Försäkringskassans tillämpning har fått genomslag vid hand-
läggarnas bedömningar. Att de grundläggande behoven i genomsnitt
inte bedöms överstiga 20 timmar per vecka är dock fortfarande den
vanligaste orsaken till avslag.
Försäkringskassan har i vissa fall, framför allt under den tidiga delen
av den studerade perioden, gjort bedömning av personkretstillhörig-
het och tidsbedömning av de grundläggande behoven samtidigt. Då
personkretstillhörighet ska bedömas utifrån både grundläggande och
övriga behov, har det i vissa fall medfört att personkretstillhörigheten
bedömts på felaktiga grunder, eller inte alls. Numera ska tillhörig-
heten till personkrets 3 som huvudregel bedömas med hjälp av för-
säkringsmedicinsk rådgivare. Det bidrar troligtvis till att bedömning-
arna blir bättre och mer enhetliga i längden. Det innebär också att
ärenden där bedömningen tidigare gjorts av handläggaren nu även ska
granskas av någon med medicinsk kunskap om såväl hälsotillstånd
som medicinska intyg. Det kan i några fall medföra att en person be-
döms tillhöra en annan personkrets än tidigare, eller inte bedöms ha
en personkretstillhörighet alls.
Bland personer som får avslag på en ny ansökan hade ungefär hälften
insats enligt LSS eller SoL året före avslag. Året efter avslag ökar an-
delen med i genomsnitt 10 procentenheter. Studeras enbart personlig
assistans enligt LSS, framgår det att drygt var tionde person hade per-
sonlig assistans enligt LSS året före avslag. Året efter hade i genom-
snitt knappt var tredje person personlig assistans enligt LSS, en tydlig
ökning med andra ord. En möjlig förklaring är att personer som är i
behov av personlig assistans väljer att söka assistansersättning från
Försäkringskassan, antingen först eller parallellt med ansökan hos
kommunen. I båda fallen kommer beslut från kommunen först efter
Försäkringskassans ställningstagande.