91 / 120
91
6
Diskussion och slutsatser
Syftet med denna rapport är att undersöka orsaken till de utfall av
Försäkringskassans beslut om assistanserättning som beskrevs i ISF:s
delrapport 2012. I rapporten görs även en kartläggning av vilka andra
stöd som ges till personer som får assistansersättningen indragen,
eller avslag på sin ansökan, och vilka andra stöd personer fick före
de beviljades assistanserättning. En analys görs också av orsakerna
till utfallet vid såväl nya ansökningar som vid omprövning av rätten
till assistansersättning, liksom av eventuella förändringar över tid och
tänkbara orsaker till sådana förändringar.
Assistansersättning och kommunala insatser
Antalet nya ansökningar om rätt till assistansersättning har ökat under
den studerade perioden. Däremot har andelen bifall på nya ansök-
ningar minskat under hela perioden bortsett från 2013. I de fall som
kommunen gör en anmälan om assistansersättning till Försäkrings-
kassan blir det vanligare att ansökan blir beviljad
.
Det kan tyda på
att kommunerna successivt blivit bättre på att bedöma vilka personer
som kan vara aktuella för att bli beviljade assistansersättning från
Försäkringskassan. Personer som beviljas assistansersättning är i stor
utsträckning beviljade kommunala stöd enligt SoL och LSS innan de
ansöker om assistansersättning. Cirka var femte person hade person-
lig assistans enligt LSS året före de beviljades assistansersättning.
Antalet avslag på nya ansökningar ökar under perioden, och från och
med 2008 är andelen avslag större än andelen bifall. Bland de grans-
kade ärendeakterna finns ärenden som rör personer som inte alls om-
fattas av, eller ens söker, assistansersättning för grundläggande
behov. Detta kan tyda på att vissa nya ansökningar kan ha gjorts till
följd av större medvetenhet om att ersättningen finns, men att en del