60 / 120
60
Andelen anmälningar från kommunen minskar under perioden,
både för personer som får avslag och för personer som blir beviljade
assistansersättning. En möjlig förklaring är att kommunerna har fått
erfarenhet av att bedöma vilka personer som kan antas ha rätt till
assistansersättning och därför anmäler beslut som beviljas i ökad
utsträckning. Detta skulle också kunna förklara att det bland dem som
beviljas ersättning är fler som är beviljade personlig assistans enligt
LSS än bland dem som får avslag. En annan möjlig förklaring till
utvecklingen är att uppmärksamheten från media leder till en ökad
allmän kännedom om förmånen, som gör att personer i högre grad
ansöker direkt hos Försäkringskassan i stället för hos kommunen
när de behöver stöd. Det skulle även kunna förklara varför det är en
större andel som inte har andra stöd från Försäkringskassan bland
dem som får avslag än bland dem som beviljas assistansersättning.
4.4
Indragning av assistansersättning
I det här avsnittet beskrivs och analyseras ärenden där personen har
fått sin ersättning indragen för att de grundläggande behoven inte
bedöms överstiga i genomsnitt 20 timmar per vecka när rätten till
assistansersättning har omprövats. Totalt har 241 indragningsärenden
granskats.
Fokus läggs på de grundläggande behoven, framför allt på skillnader
mellan det föregående och det aktuella beslutet och mellan de olika
behoven. Vidare analyseras orsakerna till ersättningen dras in och
varför de grundläggande behoven bedöms minska.
På grund av att vissa ärenden fallit bort, och att det totala antalet
indragningar för perioden 2002– 2007 är färre än 50 ärenden per år,
fokuserar analysen främst på perioden 2008– 2013 där det är fler
ärenden och få bortfall.
107
När Försäkringskassan beslutar om indragning kan det grunda sig på
en eller flera orsaker. Tabell 4 redogör för de vanligaste orsakerna.
108
Eftersom ett och samma beslut kan innehålla flera motiveringar sum-
merar inte tabellen till 100 procent.
107
Se bilaga 2 för en närmare beskrivning av bortfallet och avsnitt 3.1.3 för det totala antalet
indragningar fördelat på personkrets och år.
108
Här delas de grundläggande behoven upp i behov 1–3
personlig hygien, måltider, att klä av
sig och på sig,
respektive behov 4–5
att kommunicera med andra eller annan hjälp som
förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade
eftersom olika rättspraxis kan ha
påverkat dem.