11 / 120
11
implementerat ett behovsbedömningsinstrument som innebär en mer
enhetlig, strukturerad och detaljerad bedömning av vart och ett av de
grundläggande och de övriga behoven. Ytterligare en anledning är
att Försäkringskassan sedan 2006 stegvis förtydligat hur de grund-
läggande behoven ska bedömas och beräknas.
Försäkringskassan har på en rad punkter vidtagit åtgärder som möj-
liggör en alltmer enhetlig och likartad bedömning av rätten till
assistansersättning. Exempel på det är införandet av ett IT-baserat
ärendehanteringsystem, behovsbedömningsinstrumentet, och kon-
sultation av försäkringsmedicinsk rådgivare vid bedömning av
tillhörighet till personkrets 3. Däremot kan Försäkringskassan för-
bättra transparensen i besluten på ett antal punkter. Det gäller fram-
förallt att skapa enhetlighet kring beräkningsmodeller, hur avdrag
görs och hur motiveringar till beslut formuleras.
Det delade huvudmannaskapet när det gäller personlig assistans
enligt LSS och assistansersättning från Försäkringskassan kan leda
till otydlighet för den enskilda och administrativt merarbete och
merkostnader för Försäkringskassan och kommunerna.
Antalet beviljade timmar ökar under den studerade perioden, såväl
vid nya beviljanden som vid omprövning, vilket innebär en fortsatt
kostnadsökning för assistansersättningen. Av den anledningen bör
lagstiftaren utreda hur ambitionen om delaktighet och ökad kost-
nadsutveckling ska balanseras i förhållande till varandra.
Den sammantagna bilden är att de som har störst behov också är de
som får assistansersättning och att de flesta som blir av med sin assi-
stanserättning får andra stöd. Fler av dem som blir beviljade, jämfört
med dem som får avslag, har stöd innan de ansöker om assistans-
ersättning. Det innebär att personer som beviljas assistansersättning
oftare har ansetts ha ett så pass omfattande hjälpbehov att de tidigare
har beviljats andra offentligt finansierade stöd. Bland de som får
avslag finns personer som inte omfattas av personkretsarna för att
beviljas assistansersättning eller insatser enligt LSS. Det bekräftades
även i granskningen av ärendeakterna där det fanns ärenden där per-
sonerna inte alls omfattades av personkretsarna eller ens sökte för
grundläggande behov.