4(29)
Sammanfattning
Premiepensionssystemet, där Premiesparfonden (PSF) och
Premievalsfonden (PVF) ingick, är en del av det obligatoriska allmänna
pensionssystemet. I premiepensionssystemet kan den avgiftsbetalande
pensionsspararen välja att skapa en egen värdepappersportfölj med upp till
fem olika typer av fonder från ett s k fondtorg. För dem som inte gjorde
något aktivt val placerades avgiften, fram t o m maj 2010, i PSF som
förvaltades av 7:e AP-fonden. PSF var således icke-valsfonden eller den s k
default fonden i premiepensionssystemet. Den som en gång aktivt hade
valt fond eller fonder kunde sedan inte välja PSF. Dock fanns det möjlighet
att aktivt välja 7:e AP-fonden som förvaltare av pensionsavsättningen
genom att välja PVF.
För PSF och PVF fanns en långsiktig målsättning beträffande fondernas
avkastning och risk som hade beslutats av 7:e AP-fondens styrelse.
Målsättningen var att totalavkastningen under löpande femårsperioder
skulle motsvara för:
PSF minst genomsnittet för samtliga fonder som kunde väljas aktivt i
premiepensionssystemet, men med lägre risk, och
PVF minst genomsnittet för samtliga fonder som kunde väljas aktivt i
premiepensionssystemet ökat med 0,35 procentenheter per år.
För att kunna utvärdera PSF och PVF har 7:e AP-fonden skapat och
beräknat löpande det s k PPM-indexet för aktivt valda fonder i premie-
pensionssystemet som använts som jämförelseindex eller s k benchmark.
En stor andel av pensionsspararna fick sina avsättningar förvaltade av 7:e
AP-fonden. Av de drygt 6 miljoner individer som ingår i premiepensions-
systemet utgörs ca 2,5 miljoner av icke-väljare, dvs som tilldelades PSF vid
inträdet i systemet, för perioden 2000-10. Drygt 1 miljon individer valde
aldrig någon fond eller kombination av fonder när systemet sjösattes 2000
och under följande år ökade andelen individer som inte gjorde något aktivt
val. År 2010 hade drygt 40 procent av individerna sina tillgångar förvaltade
av PSF. En utvärdering av PSF är härmed också en utvärdering av
avkastning och risk på pensionskapital för de individer som inte valt fond
eller fonder i premiepensionssystemet.
Utvärderingen av fem 5-års perioder mellan 2001 och t o m maj 2010, ger
vid handen att PSF hade en högre avkastning och lägre risk än jämförelse-
index för de två första 5-årsperioderna (2001-05 och 2002-06); lägre
avkastning och risk för de två följande perioderna (2003-07 och 2004-08);
lägre avkastning och högre risk för den sista perioden (2005-10). PVF:s
avkastning var lägre än den målsatta för samtliga perioder.
Icke-valsfonden PSF uppfyllde således målsättningen beträffande såväl
avkastning som risk för bara de två första perioderna och enbart
beträffande risk för alla perioder utom den sista.
Statistiska test, över huruvida avvikelserna från målsättningarna för
fonderna var signifikanta, indikerar att för hela tidsperioden, 2000 t o m
maj 2010, var riskpremien (avkastning minus riskfri ränta) för såväl PSF
som PVF inte statistiskt sett signifikant skild från samma avkastning för
jämförelseindex. PSF uppfyllde sin givna målsättning med minst samma
avkastning som jämförelseindex men hade inte någon signifikant lägre risk.
Målsättningen för PVF var inte uppfylld, då denna fond skulle ha en
överavkastning på minst 0,35 procentenheter per år.
