54 / 94
Skillnader mellan kvinnor och män i hälsa, vård och sjukskrivning
52
(tabell 4.4). Sjukfrånvaro mätt på detta sätt är ett trubbigt mått.
Det fångar bara upp om det förekommer en sjukperiod under ett år,
men inte hur lång sjukfrånvaron är. Om behandlarens bedömning till
exempel bidrar till att påverka längden på sjukfrånvaron så fångas
inte detta upp här.
Modellerna i analysen är uppbyggda på samma sätt som i de tidigare
analyserna. Men i modell 5 har behandlarens bedömning av patien-
tens funktion lagts till istället för som i förra avsnittet självskattad
hälsa.
Modell 1 visar att kvinnor blir sjukskrivna i högre grad än män under
ett år. Men skillnaden minskar när bakgrunds-, status- respektive
ohälsofaktorer tas i beaktande (modell 2–4).
Modell 5 visar att även när bedömningen av kvinnors och mäns
funktion vid inskrivningstillfället tas med i analysen, så är kvinnor
fortfarande i högre grad sjukfrånvarande än män. Behandlarens
bedömning behöver dock inte ha gjorts av en sjukskrivande läkare,
och behöver inte ha skett i samband med sjukskrivningen utan är
snarare ytterligare ett mått som kan fånga ohälsa.
Tabell 4.4. Sjukfrånvaro för kvinnor och män
Modell 1
Modell 2
Modell 3
Modell 4
Modell 5
Kvinnor
1,468***
(0,062)
1,420***
(0,065)
1,367***
(0,064)
1,311***
(0,063)
1,292***
(0,062)
Män (referens)
1
1
1
1
1
Bakgrundsfaktorer
X
X
X
X
Statusfaktorer
X
X
X
Ohälsofaktorer
X
X
Behandlarens
bedömning
X
Anm.: Med sjukfrånvaro avses ett påbörjat sjukfall inom ett år efter inskrivningen i
rehabiliteringsgarantin. Sambanden skattas med en logistisk regression. Värdena anges som
oddskvoter där en oddskvot större än 1 visar en större sannolikhet för kvinnor än män att ha
minst en sjukpenningdag. Standardfel anges inom parentes. ***, ** och * anger statistisk
signifikans på 0,1-, 1- och 5-procentsnivå. Variabler är desamma som i föregående analyser
(se tabell 4.2). Modellerna finns även skattade med linjär regression (OLS) i bilaga 1.