Table of Contents Table of Contents
Previous Page  53 / 94 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 53 / 94 Next Page
Page Background

Skillnader mellan kvinnor och män i hälsa, vård och sjukskrivning

51

Samma mönster visar sig när även bakgrundsfaktorer som skulle

kunna påverka utfallet tas med i analysen. Skillnaden blir något

mindre när statusfaktorer räknas in (modell 3), liksom när även

ohälsofaktorer ingår i analysen (modell 4). I modell 5 inkluderas

även kvinnors och mäns självskattade hälsa. Totalt mer än halveras

skillnaden mellan kvinnor och män när samtliga faktorer tas i beakt-

ande. Men det kvarstår fortfarande en något högre sannolikhet för

kvinnor att bedömas ha lägre funktion än män.

37

En fördjupad analys av respektive funktion visar att det enbart är

inom vissa av dessa som kvinnor har en lägre bedömd funktion än

män. För fysisk förmåga finns det inte någon statistiskt säkerställd

skillnad mellan kvinnor och män. Män bedöms däremot ha en lägre

funktion när det gäller rörlighet. När det gäller stress och smärta

bedöms kvinnors funktion som lägre än männens även när hänsyn

tas till den självskattade hälsan (för smärta på 10 procent signifikans

nivå).

38

Det finns relativt få studier som har undersökt om läkare vid medicin-

ska bedömningar och kliniskt beslutsfattande bedömer kvinnor och

män på samma sätt. Flera svenska studier har visat på att det finns

skillnader baserade på kön (genusbias) i både medicinsk klinisk

praxis och försäkringsmedicinsk praxis.

39

I utredningen om män och

jämställdhet (SOU 2014:6) konstaterades att hälso- och sjukvårdens

omedvetenhet kan bidra till att förstärka de maskulinitetsnormer som

finns och som påverkar mäns hälsobeteenden och benägenhet att söka

vård. Kanske bidrar hälso- och sjukvården till synen på män som

osårbara och starka genom att till exempel ställa färre frågor om

psykisk ohälsa och genom att inte ha en tillräckligt god förmåga att

se olika slags riskbeteenden som tecken på psykisk ohälsa.

4.4

Kvinnor sjukskrivs oftare än män

I detta avsnitt analyseras sjukfrånvaron för kvinnor och män. Sjuk-

frånvaro definieras i analysen som minst en dag med sjukpenning

utbetald från Försäkringskassan, i en sjukskrivning som påbörjas från

inskrivningsdatum i rehabiliteringsgarantin och 365 dagar framåt

37

För en exakt tolkning av ordered logit, se Woolridge (2010).

38

Se bilaga 1.

39

Se ISF 2016:4, s. 26–29.