Rapport 2016:13

Inledning

Delstudien är inriktad på att besvara följande frågor:

Finns det skillnader mellan kvinnors och mäns självskattade

hälsa och behandlares bedömningar av patientens funktions-

nedsättning och aktivitetsbegränsning?

Hur relaterar dessa självskattningar och bedömningar till

kvinnor och mäns sjukfrånvaro?

1.3

Tillvägagångssätt

Delstudie 1

Den huvudsakliga datakällan för den första delstudien är läkarintygs-

registret. Registret innehåller de intyg som kommer in till Försäk-

ringskassan via dels elektronisk överföring, dels pappersblanketter

som har skannats in och tolkats. Registrets innehåller cirka 75 procent

av alla intyg, vilket ger ett tillräckligt gott underlag för att det ska

kunna användas för olika analyser.

I läkarintygsregistret finns inte

detaljerade uppgifter om de läkare som har utfärdat läkarintyg, som

läkarens kön eller medicinska specialistkompetens. Data från läkar-

intygsregistret har sammanförts med uppgifter från Försäkrings-

kassans analysdatabas MiDAS (mikrodata för analys av socialförsäk-

ringen) som bland annat innehåller perioder med sammanhängande

utbetalningar av sjukpenning och rehabiliteringspenning, så kallade

sjukfall

Urvalsramen i delstudien är alla anställda kvinnor och män med sjuk-

fall längre än 14 dagar som påbörjades under perioden 2010–2014.

Från urvalsramen på cirka 1,8 miljoner påbörjade sjukfall har två ur-

val gjorts. Urval 1 är sjukfall där det finns uppgift om sjukskrivnings-

tid i det första läkarintyget i respektive sjukfall. Urval 2 är sjukfall där

det även finns uppgift om ett andra läkarintyg efter en förnyad läkar-

kontakt och förlängd sjukskrivning.

Ett ytterligare kriterium för att ingå i urvalen är att andelen kvinnor

och män som har en specifik diagnos inte skiljer sig för mycket.

För att kunna göra så rättvisande jämförelser mellan kvinnor och män

För utförligare beskrivning av läkarintygsregistret, se kapitel 3 i ISF 2014:5.

Försäkringskassan (2011).