Rapport 2016:13

Inledning

1.1

Bakgrund

Läkarintyget är ett centralt underlag för Försäkringskassans beslut

om en person har rätt till sjukpenning. Det påverkar också inflödet

i sjukförsäkringen, det vill säga hur många personer som ansöker om

och får ersättning från Försäkringskassan. Läkaren har alltså en viktig

roll när hen utifrån en medicinsk bedömning ska avgöra om och när

sjukskrivning är en lämplig behandlingsmetod för att patienten ska

kunna återfå arbetsförmåga. Läkaren ska dessutom bedöma hur länge

arbetsförmågan kan förväntas vara nedsatt och rekommendera en

sjukskrivningstid i läkarintyget. Tidigare analyser visar att sjuk-

skrivningstiden i det första läkarintyget starkt påverkar längden på

perioden med sammanhängande utbetalningar av sjukpenning och

rehabiliteringspenning, den så kallade sammanlagda sjukfalls-

längden

Ett sjukfall är alltså en

sammanhängande

period med ut-

betalningar av sjukpenning och rehabiliteringspenning till en person.

Läkarens roll som medicinsk sakkunnig beskrivs ibland som att

läkaren är första linjens grindvakt (gatekeeper) i sjukförsäkringen.

Men det är Försäkringskassan som beslutar om personen har rätt till

ersättning från sjukförsäkringen. Antalet startade sjukfall där ersätt-

ning betalas ut från sjukförsäkringen är drygt 600 000 på årsbasis,

varav kvinnor står för 65 procent av de startade sjukfallen. Hur länge

sjukfallen i genomsnitt varar skiljer sig väldigt lite mellan kvinnor

som grupp och män som grupp.

En tidigare ISF-studie visade att läkare sjukskriver män i genomsnitt

3 dagar längre än kvinnor i det första läkarintyget. Skillnaden fanns

kvar även när hänsyn tagits till skillnader i bakomliggande faktorer

ISF 2014:5, s. 54–60.

Försäkringskassan (2016), s. 11–21.