11 / 94
Sammanfattning
9
Läkare i Jämtland Härjedalen sjukskriver män i genomsnitt 5,1
dagar längre än kvinnor, medan läkare i Västmanland sjukskriver
män i genomsnitt 1,6 dagar längre än kvinnor. Den genomsnittliga
sjukskrivningstiden i det första läkarintyget är cirka 6 respektive
9 dagar längre bland kvinnor och män i Jämtland Härjedalen än
bland kvinnor och män i Örebro län. Vad dessa skillnader kan bero
på har inte studerats inom ramen för denna studie.
Den i genomsnitt kortare sjukskrivningstiden i det första läkarintyget
för kvinnor är en förklaring till att kvinnor avslutar ett sjukfall något
snabbare än män. Men det går inte att enbart utifrån resultaten i rap-
porten säga att det beror på sjukskrivningstiden i läkarintyget som
sådan eller på att kvinnor har mindre eller mer sjukdomssymtom än
män när de söker vård. Men det är tydligt att läkares sjukskrivnings-
praxis spelar stor roll för kvinnors och mäns beslut att avsluta sin
sjukfrånvaro, eftersom så många är sjukfrånvarande precis så länge
som läkaren rekommenderar.
Studien visar också att kvinnor som grupp har sämre självskattad
hälsa än män som grupp. Hälso- och sjukvården bedömer att kvinnor
har en större funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning än män,
även när hänsyn tas till den självskattade hälsan. Resultaten visar
dessutom att kvinnorna är sjukfrånvarande i högre grad än män, även
när hänsyn tas till behandlarnas bedömningar.
Olika slags fördjupade studier behöver genomföras för att öka för-
ståelsen för varför det finns könsskillnader respektive regionala
skillnader när det gäller sjukskrivningstiden i läkarintyg. Könsskill-
nader bör i första hand undersökas genom studier som kombinerar
kvantitativa data med kvalitativa data. Regionala skillnader bör
undersökas genom studier, där läkarintygs- och sjukfallsdata kombi-
neras med hälso- och sjukvårdsdata. Inom respektive landsting och
region behöver det genomföras systematiska uppföljningar av läkares
sjukskrivningar av kvinnor och män. Kunskap från sådana uppfölj-
ningar är väsentliga för hälso- och sjukvårdens arbete med att utforma
strategier och interventioner som syftar till att åstadkomma hög
kvalitet, likformighet och rättssäkerhet i sjukskrivningsprocessen.