41 / 60
41
5.3
Effekterna på sysselsättning och
inkomster
I tabell 3 redovisas effekterna av tidsgränserna på sysselsättnings-
status och arbetsinkomster 2009–2011. Sysselsättning avser här att
ett förvärvsarbete ska ha utförts under minst en timme under en mät-
vecka i november månad respektive år. På samma sätt som effekter
på sannolikheten att vara inskriven vid Arbetsförmedlingen, skulle
effekter på sysselsättningsstatus och arbetsinkomster kunna uppstå
om en förkortad ersättningsperiod hade långsiktiga effekter för
möjligheterna på arbetsmarknaden.
Effekterna på sysselsättningsstatus redovisas i form av oddskvoter
där värden över ett signalerar en förhöjd sannolikhet att vara för-
värvsarbetande medan ett värde under ett signalerar motsatsen.
Arbetsinkomster avser den samlade bruttolönen under året.
I likhet med resultaten för sjukfrånvaro och inskrivning vid Arbets-
förmedlingen syns i tabell 3 inga tecken på att tidsgränserna upp till
180 dagar skulle ha haft några effekter på framtida sysselsättning och
arbetsinkomster. Ingen av de redovisade effekterna för något av åren
är statistiskt säkerställda.
Tabell 3.
Effekter på sysselsättning (oddskvot) och arbets-
inkomster
Anställd (oddskvot)
Arbetsinkomst (kronor)
2009
0,85 (0,21)
–4 423 (8 447)
2010
0,90 (0,20)
–7 126 (9 615)
2011
0,93 (0,20)
–3 365 (10 194)
Anm.: Resultat från logistiska regressionsskattningar av sysselsättnings-status (förvärvs-
arbetande eller ej i november), samt linjära regressions-skattningar av arbetsinkomster (kontant
bruttolön). I skattningarna har kontrollerats för startvecka och startår för sjukskrivningen, sjuk-
skrivningens första dag i veckan, sjukskrivningens omfattning vid start, kön, ålder, utbildnings-
nivå, gift (ja/nej), barn under 18 (ja/nej), diagnos, bruttolön de senaste fem åren, ersättnings-
nivå, sjukskrivningshistorik, bransch och län. Antal observationer: 2 727. Standardfel inom
parentes.