46 / 60
46
är också möjligt att den försämrade kontrollen har inneburit att fler
sjukskrivningar än annars har påbörjats, eftersom den ökade sjuk-
frånvaron i sig kan ha skickat signaler om att det har blivit enklare
att beviljas ersättning.
I rapporten har också tidsgränserna upp till 180 dagar och deras lång-
siktiga effekter på individers framtida sjukfrånvaro, sysselsättning
och hälsa studerats. Analysen har avgränsats till utlandsfödda, en
grupp där många tidigarelade återgången i arbete när tidsgränserna
infördes. Därutöver bygger analysen på den första grupp som om-
fattades av tidsgränserna: de som påbörjade en sjukskrivning under
den första veckan i juli 2008.
Resultaten ger inget stöd för att tidsgränserna upp till 180 dagar i
rehabiliteringskedjan skulle ha haft några långsiktiga effekter på vare
sig sjukfrånvaro, sysselsättning, eller hälsa. Resultaten är förväntade
mot bakgrund av att tidsgränserna vid 90 och 180 dagar i första hand
kan förväntas ha tidigarelagt återgången i arbete för sjukskrivna som
i frånvaro av tidsgränserna ändå hade återgått i arbete så småningom.
Detta bekräftas också av analysen.
Det är viktigt att notera att frånvaron av långsiktiga effekter för indi-
viden inte ska tolkas som att tidsgränserna inte har haft några lång-
siktiga effekter på sjukfrånvaron och samhället i stort. Sedan tidigare
har det konstaterats att tidsgränserna har bidragit till att tidigarelägga
återgången i arbetslivet samt till att minska antalet individer med flera
år av sammanhängande sjukfrånvaro.