42
5.4
Effekterna på hälsa
För att studera om rehabiliteringskedjans tidsgränser har haft några
effekter på de sjukskrivnas hälsa används två mått; antalet vårdbesök
respektive antalet förskrivna dygnsdoser av läkemedel. Bland vård-
besöken räknas endast de där patienten har behandlats av en läkare
i den öppna vården som inte är primärvården. Långsiktiga effekter,
positiva eller negativa, på vård- och läkemedelskonsumtion skulle
kunna uppstå om en påskyndad återgång i arbete har fått återverk-
ningar på hälsan.
Noterbart är att inget av de studerade måtten kan anses ge en objektiv
eller fullständig bild av en persons hälsotillstånd. Hälsa är en subjek-
tiv upplevelse, som liksom benägenheten att uppsöka vård formas av
en social kontext, preferenser och tillgänglighet till vård.
27
Resultaten i figur 11a–b ger ingen antydan om att införandet av tids-
gränserna skulle ha haft någon inverkan på hälsan. Kompletterande
analyser av effekterna med avseende mortalitet, det vill säga sanno-
likheten att avlida under ett visst år, samt dagar som inlagd inom
slutenvården, har också genomförts. I jämförelse med antalet vård-
besök och konsumtion av läkemedel kan dessa mått betraktas som
mer objektiva mått på hälsa. Inte heller dessa mått ger emellertid
någon antydan om att tidsgränserna skulle ha haft någon inverkan
på hälsotillståndet.
28
27
Se exempelvis Jylhä (2009).
28
Dessa resultat redovisas inte i rapporten men kan på begäran erhållas från författarna.