44 / 60
44
de flesta av dem vars återgång i arbete tidigarelades av tidsgränserna
så småningom hade återgått i arbete alla fall. Detta skulle i så fall
minska sannolikheten för att långsiktiga effekter uppstår. Det som
ytterligare kan förstärka en utjämning mellan grupperna är att efter
den 1 januari 2009 omfattade tidsgränserna också dem som påbörjade
en sjukskrivning före den 1 juli 2008.
I figur 12 redovisas andelen som hade avslutat sjukskrivningen vid
olika sjukskrivningstider bland dem som omfattades (behandlings-
grupp), respektive inte omfattades (jämförelsegrupp) av tidsgränserna
från och med den 1 juli 2008. Av figuren framgår att en något högre
andel av behandlingsgruppen hade avslutat sjukskrivningen vid olika
sjukskrivningstider. Skillnaden mellan grupperna är tydlig upp till
ungefär ett års sjukskrivning varefter den tydligt avtar. En beräkning
visar att det inte längre finns någon statistiskt säkerställd skillnad
mellan grupperna från ungefär 420 dagars sjukskrivning och framåt.
En fördjupad analys visar att ungefär fem procent i populationen
mottog sjuk- och aktivitetsersättning i slutet på 2011, samtidigt som
drygt 80 procent hade inkomst från arbete under året. Analysen ger
alltså stöd åt hypotesen att tidsgränserna främst bidrog till att förkorta
sjukfrånvaron bland individer som annars hade återvänt till arbets-
livet.
Figur 12.
Andel som avslutat sjukskrivningen vid olika
sjukskrivningstider
Källa
: Försäkringskassan, ISF:s bearbetningar.
0,6
0,65
0,7
0,75
0,8
0,85
0,9
0,95
1
60 90 120 150 180 210 240 270 300 330 360 390 420 450
Andel
Behandlingsgrupp
Jämförelsegrupp