Rapport 2016:13

Diskussion

praktiserande läkare inom primärvården eller landstingsanställda

psykiatriker inom öppenvården. Det kan också bli möjligt att studera

om det finns skillnader mellan hur kvinnliga respektive manliga läk-

are sjukskriver kvinnliga respektive manliga patienter.

Könsskillnader kan med fördel undersökas genom studier som kom-

binerar kvantitativa data med kvalitativa data. Exempelvis om det

finns skillnader i hur läkare använder diagnoskriterier vid utredning

av kvinnliga respektive manliga patienter i förhållande till sjukskriv-

ningslängd i läkarintyg och sammanlagd sjukfallslängd. Ett annat

exempel kan vara hur sjukdomstillstånd och arbetsförmåga beskrivs

i läkarintyg i förhållande till sjukskrivningslängd i läkarintyg och

sammanlagd sjukfallslängd.

Det behövs jämförande studier för att fylla kunskapsluckor

Det finns stora kunskapsluckor när det gäller regionala skillnader

i sjukfrånvaro.

Men en utökad användning av elektroniska läkar-

intyg skulle ge nya möjligheter till studier av sjukskrivningsprocessen

i olika landsting och regioner, samt mellan olika vårdformer och läk-

arspecialiteter. För att sådana studier ska kunna fylla kunskaps-

luckorna bör läkarintygs- och sjukfallsdata kombineras med hälso-

och sjukvårdsdata.

Ett exempel på en sådan angelägen studie gäller inflödet i sjukförsäk-

ringen, det vill säga hur många personer som ansöker om och får

ersättning från Försäkringskassan. Som tidigare nämnts kan läkares

ordination av kortare sjukskrivningstid i läkarintyg för kvinnor än för

män delvis bero på könsskillnader i vårdsökarbeteende. Därför bör

studier genomföras för att undersöka kvinnors och mäns vårdsökar-

beteende i relation till sjukskrivning, i ett eller flera landsting som har

ett väl utbyggt kvalitetsregister eller vårddatabas.

Försäkringskassan (2016), s. 62–65.