22 / 60
22
ett läkarintyg från och med den åttonde dagen i sjukskrivningen,
medan den andra hälften behövde ett läkarintyg från och med dag 15.
Effekterna var tydliga såtillvida att sjukskrivningarna i genomsnitt
blev längre för gruppen med längre sjukintygsfri period.
Johansson och Lindahl (2012) studerar effekterna av en informations-
åtgärd där sjukskrivna med en svag anknytning till arbetsmarknaden
kallades till ett informationsmöte i grupp där de skulle informeras om
sina rättigheter och skyldigheter inom sjukförsäkringen. Resultaten
visar att åtgärden förkortade sjukskrivningarna med i genomsnitt 20
procent. Ett lågt deltagande på själva mötet gör att författarna tolkar
resultatet som att själva kallelsen i stor utsträckning låg bakom denna
effekt.
Resultaten i Johansson och Lindahl (2012) visar att obligatoriska
möten och aktiva insatser kan ha en motivationshöjande inverkan på
individen. Detta beror på att insatsen eller aktiviteten anses ansträng-
ande eller tidskrävande och att ersättningen kan dras in helt eller
delvis om individen inte deltar.
11
Beteendet kan förstås och förutses
i en sökteoretisk modell där en arbetslös individ får jobberbjudanden
men bara accepterar det erbjudande som är tillräckligt bra.
12
Ju när-
mare individen kommer slutet på ersättningsperioden, som alltså kan
motsvaras av antingen en bortre parentes eller starten på en insats
eller aktivitet, desto lägre krav ställs på det erbjudna arbetet vilket
ökar sannolikheten att ersättningsperioden avslutas.
Noterbart är alltså att den teoretiska modellens förutsägelse om avslu-
tade ersättningsperioder inte med nödvändighet gör skillnad mellan
starten av ett program eller en bortre parentes. I praktiken kan emel-
lertid programmets innehåll förväntas ha betydelse i sammanhanget.
Om individen bedömer att avkastningen av deltagandet är lågt och att
aktiviteterna snarast har karaktären av kontroll, kan effekten förväntas
bli större än om programmet är skräddarsytt för individen (exempel-
vis ett rehabiliterings- eller utbildningsprogram) och kan förväntas
ge god avkastning.
13
På motsvarande sätt kan den sysselsättning och
försörjning som väntar efter en bortre parentes förväntas ha betydelse
för hur stor effekt tidsgränsen har för benägenheten att söka en alter-
nativ försörjning innan ersättningsdagarna tar slut.
11
I den empiriska litteraturen refereras till ”disincentive effects”, ”motivation effects”, eller
”pre-program effects”, och på svenska till ”förbehandlingseffekter” eller ”anvisnings-
effekter”.
12
Mortensen (1977).
13
Boone och van Ours (2006) drar slutsatsen att om graden av kontroll är hög kan avskräck-
ningseffekten vara mycket stor.