53 / 120
53
I Försäkringskassans beslutsunderlag
103
finns oftast motiveringar till
det beslut som har fattats. Tabell 2 redogör för hur besluten om avslag
har motiverats.
Tabell 2.
Huvudsaklig motivering till avslagsbesluten
Motivering
Före
2009
Efter
2009
Medicinskt underlag styrker inte behov eller varaktighet
9 %
18 %
Behoven bedöms inte som grundläggande (helt eller delvis)
42 %
31 %
Inga betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
12 %
29 %
Assistans kan inte beviljas, annans ansvar (helt eller delvis)
16 %
13 %
Inga motiveringar finns utöver tidsbedömningen av behov
15 %
7 %
Annat
6 %
2 %
Antal beslut
125
100
Källa:
ISF:s aktgranskning.
Den vanligaste motiveringen för avslag, både före och efter 2009,
är att behoven, helt eller till viss del, inte har bedömts vara av grund-
läggande karaktär. Den motiveringen minskar dock i andel efter 2009.
Den näst vanligaste motiveringen efter 2009 är att funktionsnedsätt-
ningen inte bedöms medföra betydande svårigheter i den dagliga
livsföringen. Den motiveringen återfinns dubbelt så ofta efter 2009
än före. Även det här kan förklaras av förtydliganden gällande
bedömningen av grundläggande behov och personkretstillhörighet.
Avslag som motiveras med att det medicinska intyget inte styrker
hjälpbehovet förekommer också dubbelt så ofta efter 2009 än före,
vilket kan bero på att kraven på de medicinska underlagen skärpts.
I övriga fall är utvecklingen den motsatta; motiveringen hittas mer
sällan i beslut som har fattats efter 2009. Det gäller för det första
motiveringar för hela eller delvisa tidsavdrag som görs för tid då
annan huvudman (kommun eller landsting), maka- eller make, re-
spektive föräldrar bedöms ha ansvaret för att tillgodose personens
behov. För det andra gäller det förekomsten av beslut som saknar
uttalade motiveringar och som enbart utgår från att tidsberäkningen
inte visar på att de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per
103
Med beslutsunderlag avses beslutsbrev, kommunicering, föredragningsmissiv, journal-
anteckningar, bedömningsinstrument och andra inlagor i handläggarens utredning.