49 / 120
49
4
Analys av Försäkringskassans beslut
om assistansersättning, 2002–2013
Utifrån den genomförda aktgranskningen beskrivs och analyseras här
Försäkringskassans ärenden för att fastställa hur behoven har bedömts
och tidssatts, samt på vilka grunder besluten har fattats. Granskningen
är uppdelad utifrån fyra typer av beslutsutfall. De två första avsnitten
behandlar utfall av nya ansökningar: avslag och beviljanden. Där-
efter görs en jämförelse dem emellan. De fjärde och femte avsnitten
behandlar beslut vid en omprövning för personer som vid beslutstill-
fället har assistansersättning, nämligen indragningar och fortsatt be-
viljande. Därefter följer en jämförelse dem emellan. Kapitlet avslutas
med en genomgång av generella intryck ifrån aktgranskningen. Totalt
har 1 053 akter granskats.
96
4.1
Avslag på nya ansökningar
Det här avsnittet beskriver och analyserar ärenden som rör personer
som har ansökt om rätten till assistansersättning, där Försäkrings-
kassan har fattat beslut om att avslå ansökan. Totalt har 225 ärenden
granskats.
97
En ansökan om assistansersättning kan göras av den försäkrade själv
eller av föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Den försäkrade
kan även genom fullmakt låta någon annan, exempelvis god man eller
assistansanordnare, göra en ansökan för sin räkning. En prövning av
rätten till assistansersättning kan också initieras genom en anmälan
från en kommun eller ett landsting. Figur 10 visar förekomsten av de
olika ansökningssätten i de studerade besluten om avslag.
96
I bilaga 2 återfinns tabeller över de olika urvalens fördelning avseende kön, ålder och
personkretstillhörighet.
97
I två av dessa fall har personen varit beviljad assistansersättning vid ett tidigare tillfälle.
I 13 av dessa fall har personen tidigare fått avslag på en ansökan om assistansersättning.