56(62)
Då uppstår frågan huruvida den ständigt hederliga andelen i grupp B i
själva verket ska vara lägre, dvs. att det även i grupp B finns en andel som
på grund av upptäcktsrisken helt avstår från fusk. Denna fråga är svår att
besvara.
Felens storlek i modell och verklighet
I tillämpningen av E&F-modellen har andelen ständigt felfria personer samt
fördelningen av sant uttag hämtats ur empiriska data, däremot har de upp-
mätta felens storlek inte använts. Enligt modellen är andelen ständigt felfria
exogent given, medan felens storlek beror på fuskarens subjektiva uppfatt-
ning av kontrolltätheten samt hans eventuella subjektiva uppfattning om
social sanktion.
Modellen resulterar i att alla personer med visst totalt sant uttag uppvisar
samma storlek på fusket. Detta förutsätter dock att fuskarna har full infor-
mation om den använda kontrollfrekvensfunktionen. Så är givetvis inte
fallet i det aktuella datamaterialet. Varje individ torde ha sin egen subjek-
tiva uppfattning om kontrollrisken och dess beroende av uttagens storlek,
vilket leder till en stor spridning i det uppmätta felets storlek.
Kontrollens effektivitet
Modellen förutsätter att alla fel upptäcks vid kontroll. Så är givetvis inte
fallet, typexemplet är ”vård av friskt barn” som för att upptäckas torde
kräva hembesök av läkare.
Att de aktuella kontrollmetoderna inte upptäcker alla fel är dock inget hin-
der mot att använda denna typ av modell; den fungerar ju för de kontroll-
erbara felen som rimligen utgör en majoritet. Teoretiskt kan man tänka sig
att en förbättring av kontrollmetodiken för de kontrollerbara felen skulle
leda till en förskjutning mot icke kontrollerbart fusk.
Ett exempel på detta skulle kunna vara blankettsystemet för skola/förskola,
där den totala kontrollen av skola/förskola skulle kunna leda till ökat fusk
på arbetsgivarsidan där kontrollen är avsevärt sämre, dvs. att vårdnads-
havaren anmäler TFP men fortsätter att arbeta medan barnet tas om hand
av annan person, är ensamt hemma eller följer med till arbetsplatsen.
Risken för ”negativt fusk”, dvs. underutnyttjande
IFAU-rapporten resulterade i avsevärt högre fel än vad FK tidigare upp-
skattat. En tänkbar förklaring som framförts av kritiker av IFAU-rapporten
är att vissa individer blivit så skrämda av varningsbrevet att de avstått från
uttag för att inte riskera att göra fel och bli upptäckta som fuskare. Detta
torde speciellt gälla dem som är mindre insatta i regelverket.
Samma risk finns givetvis om man annonserar en kontrollfrekvensfunktion
med hög kontrollfrekvens för personer med stora uttag. Särskilt hög torde
denna risk vara för lågutbildade personer med många eller mera sjukliga
barn. En användning av den här beskrivna kontrollstrategin bör därför
kombineras med aktiva informations- och utbildningsinsatser.
Linjär eller konkav nyttofunktion
Här har förutsatts att de fuskande individerna har en linjär nyttofunktion.
Antagandet förefaller rimligt då de aktuella beloppen är små, i genomsnitt
