Doktor med örat
verkligheten
mot
DET FINNS ETT GLAPP
mellan teori
och praktik. Det är ett känt faktum
inom MKB-forskningen. Och den tra-
ditionella lösningen har varit vägled-
ningar och handböcker.
Mari Kågström, nydisputerad fors-
kare på Tyréns, gjorde tvärtom. Hon
utgick från de konsulter, exploatörer
och granskare som arbetar med miljö-
konsekvensbeskrivningar i vardagen.
— Det är för stort fokus på lagar och
handledningar medan man glömmer
bort aktörernas bakgrund och vär-
deringar. Jag har därför utformat ett
teoretiskt ramverk för att förklara hur
de tänker, agerar och deras möjlighet
att påverka sitt arbete. Och miljökon-
sekvensbeskrivningarna förändras hela
tiden, de ser helt annorlunda ut än för
tio år sedan. I dag är frågor som klimat,
sociala aspekter och ekosystemtjänster
viktiga.
Detta kräver i sin tur nya synsätt, och
aktörer med andra yrkesbakgrunder
och andra utbildningar, menar hon.
— Men det är svårt att åstadkomma
förändring. Rollerna är väldigt etable-
rade och det är svårt för nya yrkesgrup-
per att få tillträde. Det är till exempel
svårt att få gehör för folkhälsoargumen-
tet, då de som jobbar inom fältet i dag
sällan har den bakgrunden.
Här har konsulterna en viktig roll,
menar hon:
— De flesta som jobbar med MKB är
konsulter och här finns en bred kun-
skapsbas.
Mari Kågström arbetar i dag på
Tyréns, samtidigt som hon forskar
vidare på Sveriges Lantbruksuniversi-
tet. Och hon föregår med gott exempel.
— På Tyréns pågår ett kulturarbete
där vi övar oss i samarbetsanda, för
att bli mer medvetna om den här
problematiken. Det handlar om att
lyssna på varandra, helt enkelt.
Text: Krister Insulander Foto: Annika af Klercker
Huvudfinansiär är Sven Tyréns stiftelse.
Delfinansiär är Institutionen för stad och
land, Sveriges lantbruksuniversitet.