Rapport 2018-18

Regelorientering, klientorientering och deras eventuella samband med faktorer hos handläggarna och på Försäkringskassan 35 och hur de två olika dimensionerna av klientorientering förhåller sig till varandra och till regelorientering. Det går till exempel att argumentera för att en handläggares grad av regelorientering kan vara oberoende av hur hens orientering mot klientbemötande är. Hur handläggaren bemöter, ser på och förhåller sig till sina klienter bör kunna vara skilt från hur bunden hen upplever sig vara av regelverket. Inte heller behöver handläggarens orientering mot regelverket nödvändigtvis vara avgörande för graden av klient- anpassning. Den senare dimensionen kan sägas mäta handläggarnas attityder till att vara generös i sina bedömningar och att anpassa sig till klientens förutsättningar och önskemål när ett handlingsutrymme finns, snarare än hur bunden hen känner sig av regelverket. Likaså behöver en handläggares bemötande av klienterna inte nödvändigtvis hänga ihop med hens inställning till att till exempel anpassa sina bedömningar och beslut efter klienten. En tidigare studie av handläggare inom sjukförsäkringen har också visat att korrelationen mellan regelorientering och klientorientering, så som de mättes i den studien, är låg och att en handläggare kan vara starkt klientorienterad och starkt regelorienterad på samma gång, som dimensionerna mäts i den studien. 52 Även en annan studie av hand- läggare inom sjukförsäkringen har visat att det snarare rör sig om två oberoende dimensioner än ändpunkter på en och samma dimension. 53 Om det gäller även i denna studie diskuteras vidare i rapportens redo- visning av resultat (avsnitt 4.1.2). 2.4 Tidigare studier har pekat på samband Tidigare studier har visat att det kan finnas samband mellan både anställningstid och andra egenskaper hos frontlinjebyråkrater och deras attityder mot regler och klienter. Vissa studier har även funnit samband mellan olika faktorer inom organisationen där frontlinje- byråkraterna arbetar och deras attityder och agerande. 52 Stensöta H., Försäkringskassans handläggare. SKA-projektet. Sjukförsäkring. Kulturer och attityder. Redaktör: Palmer E. Försäkringskassan analyserar 2006:16, s. 362-363. 53 Stensöta Olofsdotter H., The Conditions of Care: Reframing the Debate about Public Sector Ethics. Public Administration Review , 2010;70(2): 295–303, s. 301.