Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag?
79
6
Vilka konsekvenser får ett ökat
tidsbegränsat uttag?
I det här kapitlet redovisas vilka konsekvenser ett förändrat uttag
av tjänstepensioner kan få för individ, kommun och stat. För att
undersöka detta har typfallsberäkningar gjorts för individer med
olika pensionsinkomster. Därutöver har Statistiska Centralbyrån
(SCB), på uppdrag av ISF, simulerat hur ett ändrat uttagsmönster
av tjänstepensionerna skulle ha påverkat tjänstepensionsinkomster,
skatteintäkter och hemtjänstavgifter samt utgifter för bostadstillägg,
garantipension och äldreförsörjningsstöd år 2013.
6.1
Typfallsberäkningar
I tabell 6 redovisas fyra förenklade typfallsberäkningar, som visar
vilka ekonomiska konsekvenser tjänstepensionens utbetalningsperiod
kan få. Se bilaga 5 för beräkningsdetaljer. I utgångsläget tar en person
ut hela sin tjänstepension livslångt från 65 års ålder. Detta jämförs
med om personen skulle ta ut hälften av tjänstepensionen under 5 år
och hälften livslångt. Livslångt beräknas som 22 år från 65 års ålder.
I tre av typfallen har personen rätt till bostadstillägg. År 2014 fick 14
procent av alla pensionärer bostadstillägg. Typfallen är således inte
representativa för befolkningen, utan har tagits fram för att belysa
samspelet mellan olika socialförsäkringsförmåner och avtalspension-
en.
Typfall 1 är en person som har haft låg inkomst under arbetslivet och
en månadslön om 20 000 kronor och arbetat i 45 år. Från 65 års ålder
får personen knappt 9 500 kronor per månad i allmän pension (varav