9
dessa. Det bör också noteras att sambandet mellan måluppfyl-
lelse och sjukfrånvaro inte heller kan förväntas vara oberoende
av vilka mål som formuleras. Forskning har visat att kontroller
av olika slag av individens ersättningsberättigande tenderar
att förkorta sjukskrivningstiderna, medan Försäkringskassans
utredningar och det som eventuellt följer av dem i form av
rehabiliterings- och samverkansinsatser snarare tenderar att
förlänga sjukfrånvaron. Utifrån befintligt kunskapsläge är
således mål och styrning via genomförda kontroller och pröv-
ningar av rätten till ersättning att föredra framför mål över
genomförda utrednings- rehabiliterings- och samverkans-
initiativ.
En mer positiv inställning till Försäkringskassans utrednings-
metoder –
avstämningsmötet
, och i viss mån även
Sassam-
kartläggningen
– förlänger sjukskrivningarna, detta sannolikt
genom ett alltför frekvent användande av dessa utredningar.
Innan kunskapen är större kring vilka av Försäkringskassans
utredningar som lämpar sig bäst i olika typer av ärenden, hur
utredningarna bäst ska genomföras, samt vilka insatser som är
effektiva för olika grupper av sjukskrivna, bör utredningar i
högre grad avgränsas till särskilt komplexa ärenden där risken
för att de ytterligare förlänger sjukfrånvaron är lägre.
