9(17)
Information om högsta uppnådda utbildning samlades in från antingen Folk
och bostadsräkningarna för år1970 och år 1990 eller från LISA åren 1990–
2004. I analyserna användes utbildningsnivå som en kategorivariabel, där
utbildning delades in i låg utbildning (9 års skolgång), medelhög utbildning
(gymnasieutbildning) och högre utbildning (eftergymnasial utbildning).
Statistiska metoder
3.4
Sambandet mellan kognitiv förmåga och aktivitetsersättning analyserades
först med hjälp av beskrivande statistik (medelvärden, proportioner
etcetera). För att kunna beskriva hur och om sambandet förändrades
över tid konstruerades fem kohorter: män födda mellan åren 1951–1955,
1959–1960, 1961–1965, 1966–1970 och 1971–1976. Statistiken stratifie-
rades över kohort och även över utbildningsnivå, det senare eftersom
utbildningsnivå har förändrats över tid och har visat sig ha betydelse för
sannolikheten att få aktivitetsersättning.
Slutligen användes överlevnadsanalys (Cox proportional hazard
regression
22
) för att uppskatta den relativa risken för låg kognitiv förmåga
gentemot hög kognitiv förmåga för att få aktivitetsersättning för varje
kohort. I regressionsmodellerna skattades den relativa risken för låg kog-
nitiv förmåga (1–2 staninepoäng) jämfört med dem med genomsnittlig
kognitiv förmåga (3–6 staninepoäng) och hög kognitiv förmåga (7–9
staninepoäng). Ojusterade och justerade modeller (justerat för utbildning)
beräknades. Dessutom inkluderades även information om männens
bostadskommun och föräldrarnas utbildningsnivå. Dessa variabler exklu-
derades dock från den slutgiltiga modellen, eftersom informationen hade
mycket liten inverkan på huvudestimatet. Eftersom alla individer inte hade
fått aktivitetsersättning och inte heller kunde följas hela studietiden, så
används censurering. Individerna censurerades vid följande händelser:
tidpunkt för erhållen aktivitetsersättning, datum för emigration, datum för
död eller vid slutet av uppföljningsperioden den 31 december 2006, bero-
ende på vilket som kom först. Det går att använda informationen även
från individer som blir censurerade. Om en individ censureras efter tre år
vet man att individen inte har fått aktivitetsersättning under de tre åren.
Relativa risker (eller egentligen hazardkvoter (HR)) och 95 procent kon-
fidensintervall beräknades med hjälp av phreg proceduren i SAS version
9.3.
22
Cox DR 1972.