J R S A S S E T M A N A G E M E N T A B | F Ö R V A L T N I N G S Å R E T 2 0 2 1 | R E F L E K T I O N E R O C H U T S I K T E R 9 ASSET MANAGEMENT KINA Under de senaste 20 åren har globala investerare vant sig vid att Kina träder framoch rebalanserar större kriser. Efter händelser som SARS-epidemin 2003, finanskrisen 2008 och krisen i euroområdet 2011–2012, som vid dessa tillfällen drabbade och pressade tillbaka den globala tillväxten, reagerade Kina genom att lansera och driva på stora investeringsprogram inom infrastruktur och då oftast inom byggsektorn för fastigheter. Kinas extra stimulanser vid dessa stressade tillfällen ökade tillväxten och bidrog till att ge förnyad kraft till den globala konjunkturcykeln. Idag gäller motsatsen då den kinesiska bygg- och fastighetssektorn mött stora problem och samtidigt har Kinas finans- och penningpolitiska lättnader hittills varit blygsamma. Den gamla tumregeln för Kina var att 8 procents BNPtillväxt skulle bidra med cirka 20 miljoner nya arbetstillfällen för att undvika en oönskad hög arbetslöshet med hänsyn till Kinas demografiska profil och dess starka urbaniseringstrend. Detta har förändrats då den demografiska strukturen radikalt förändrats under 2000-talet, varvid Kinas arbetskraftstyrka de facto krymper och bedöms fortsätta att minska relativt snabbt under det kommande decenniet. Detta betyder för det första att Kina inte längre har förmågan att addera produktiv arbetskraft till världen och för det andra att Kina inte längre kommer att kunna understödja den globala tillväxten under nedgångsfaser, vilket sammantaget borde bidra till en successivt högre global inflationsnivå. Däremot kanmotsatsen, deflation, komma att gälla för Kina om det övergripande målet är minska dollarberoendet i där kraftfulla digitaliseringsprocesser bidrar till ytterligare produktivitetsvinster varvid långsiktiga tillväxt- och börsutsikter kan komma att behöva revideras upp. Energiomställningen innebär därmed en enorm potential men där politik och byråkratiska tillståndsprövningar riskerar att fördröja många av de viktiga investeringsstarterna som utbyggnad av sol- och vattenkraft. Detta gäller inteminst Sverige och de enormt segdragna tillståndsprocesserna som i dagsläget stoppar och försenar all utbyggnad, däribland Vattenfalls vindkraftsverkparker ute till havs utanför såväl Trelleborg somHalmstad. Dessa kan tidigast komma i drift omsex år. Samtidigt släpps prognoser som visar att Sverige står inför en omfattande elektrifiering där elbehovet kan komma att fördubblas de närmaste 20–25 åren. Nätkapaciteten behöver stärkas och för att klara elektrifieringen planerar Svenska Kraftnät rekordinvesteringar på upp till 100miljarder kronor den närmaste 10-årsperioden. Andra kommersiella exempel är att General Motors planerar att investera över 3 miljarder dollar i fabriker för att tillverka eldrivna fordon i Michigan. Nästan samtidigt tillkännagav svenska Northvolt och det nyligen börsnoterade Volvo Cars, att de kommer att skapa ett center för forskning och utveckling i Göteborg. I satsningen på totalt 30 miljarder kronor ingår även en ny batterifabrik någonstans i Europa, som ska inleda produktionen inom fem år. Så visst finns det en ekonomisk uppsida på miljöutmaningarna. NÄTKAPACITETEN BEHÖVER STÄRKAS OCH FÖR ATT KLARA ELEKTRIFIERINGEN PLANERAR SVENSKA KRAFTNÄT REKORD INVESTERINGAR PÅ UPP TILL 100 MILJARDER KRONOR DENNÄRMASTE 10 ÅRSPERIODEN.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=