J R S A S S E T M A N A G E M E N T A B | F Ö R V A L T N I N G S Å R E T 2 0 2 1 | R E F L E K T I O N E R O C H U T S I K T E R 8 ASSET MANAGEMENT borriggar snabbt följt med ett stigande oljepris och speciellt i USA om oljepriset stigit över de flesta producenters breakeven nivå runt $ 50–60 dollar/fat. Denna gång släpar det efter av vinstmaximeringsskäl samt av osäkerheten kring framtiden för fossila bränslen. Detta kan leda till stora obalanser i utbud och efterfrågan under de närmaste transitionsårennär förnybarenergi i snabb takt skasubstituera fossila bränslen. Högre energipriser slår hårt mot såväl företagens marginaler som hushållens köpkraft. Av dessa skäl var det extra positivt att oljepriset sommest föll med 25 procent från hösttoppen liksom terminspriset på europeisk gas som tappade 50 procent. Kina har därtill också pressat tillbaka kolpriserna med 30 procent. Så obalanserna inför 2022 kanske visar sig vara mindre än väntat. Dock kvarstår den redan nu långtgående elektrifieringstrenden. Bensin brukar stå för mellan 25 och 30 procent av efterfrågan på oljeprodukter, men efterfrågetillväxten för bensin kommer att upphöra när elbilar når 20 procent av nybilsmarknaden. Kina har nått 17 procent och i juni var hela 65 procent av alla nya bilar i Norge just en elbil. Sverige ligger långt efter men trenden är tydlig och den är brant uppåtriktad. Omföretagochhushåll skaklaraavmålnivåerna i Parisavtalet så står världen inför en rejäl investeringsboom fr.o.m. nu och fram till 2030. FN:s klimatpanel, IPCC, anser att det behövs investeringar i klimatomställningenmotsvarande drygt 3 000miljarder dollar per år för att klara 1,5 gradersmålet. Förhoppningsvis kan klimatkrisen vändas till något positivt ENERGIKRISEN Stigande energipriser har en benägenhet att bli ett extra stort problem då de tenderar att orsaka stora och negativa ringar på vattnet. Det går till exempel åt ofantligamängder energi att bryta basmetaller såsom exempelvis koppar där efterfrågan nu ökat dramatiskt de senaste åren, bland annat drivet av elektrifieringen. Högre drivmedelskostnader ökar transportkostnaderna för mat som driver upp livsmedelspriserna för hushållen vilket i sin tur bidrar till social instabilitet. Tänk högre gödselpriser, högre transportkostnader, högre kylkostnader och högre matpriser vilket sammantaget urholkar köpkraften och leder till ökade lönekrav. Dessutom, i en miljö med såväl stigande energi- som livsmedelspriser och stigande löner, är det svårt att föreställa sig att räntorna inte pressas upp. Tidigare kunde man luta sig mot OPEC-länder såsom Saudiarabien för att öka oljeproduktionen i tider av marknadsstress. Saudi gjorde det inte bara av ren och skär vänlighet, utan för att det helt självklart låg i deras intresse att göra det. Saudi ville inte att västvärlden skulle investera i alternativ till oljan såsom vatten-, vind-, sol- eller kärnkraft. I nutid, vad som än händer, kommer vi att gå igenom en energiomställning på vägen mot de av politikerna uppsatta klimatmålen analogt med Parisavtalet. Därmed har incitamenten för kolväteproducenter förändratsmassivt. Ingen inomfossila bränsleindustrin har något incitament att se på lång sikt. Allt handlar nu i stället omkortsiktig vinstmaximering. Detta kommer naturligtvis få konsekvenser och då inte minst på kort sikt. Historiskt har investeringar i nya INVESTERINGSBOOM …MÅLNIVÅERNA I PARISAVTALET SÅ STÅR VÄRLDEN INFÖR ENREJÄL INVESTERINGSBOOM… FN:SKLIMATPANEL, IPCC, ANSERATTDETBEHÖVS INVESTERINGAR I KLIMATOMSTÄLLNINGEN MOTSVARANDEDRYGT 3 000MILJARDERDOLLARPERÅR…
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=