J R S A S S E T M A N A G E M E N T A B | F Ö R V A L T N I N G S Å R E T 2 0 2 1 | R E F L E K T I O N E R O C H U T S I K T E R 28 ASSET MANAGEMENT Förklaringen står att finna i befintliga ränteskillnader liksom ränteprognoser samt det faktumatt Sveriges ekonomi är liten i en internationell kontext. Räntedifferensen för en svensk 2-årig respektive 10-årig statsobligation relativt de amerikanska uppgick vid årsskiftet till 180 punkter respektive 190 punkter. Därtill väntas Fed höja räntanmedmellan 0,25 och 0,75 punkter under 2022 medan Riksbanken ”lever i sin egen värld”. Riksbanken väljer, till skillnadmot Fed, att inteminska obligationsköpen under 2022 utan tänker sig en reträtt först 2023 för att därefter överväga en räntehöjning under senare delen av 2024…hmmm…undrar omdet inte är dags för USA att istället sänka räntan då?! Svenskmakrodata överraskade positivt under senare delen av 2021. Tillväxttakten i svensk ekonomi är hög och efterfrågan bedöms vara fortsatt stark, inteminst mh t en förväntad expansiv finanspolitik under valåret 2022. Snabbt stigande privat konsumtion samt stark exportindustri borgar för ytterligare ett tillväxtår men somsannolikt ej når över USA:s BNP-tillväxt. På kort sikt beror försvagningen sannolikt på en utbredd oro att den nya virusvarianten omikron ska leda till fler restriktioner och därmed nya nedgångar i världsekonomin. Minskad riskaptit leder i deflesta fall till att investerare väljer att sälja mindre likvida ochmer volatila valutor somsvenska kronan till förmån för demer stabila euro, yen och amerikanska dollar. På lite längre sikt pekar dessutom3-årscykeln liksom penningpolitiska åtstramningar samt relativt högre BNPtillväxt och stora ränteskillnader för dollarn. NEUTRALVIKTA DOLLARN. Den amerikanska centralbankenFederal Reserve, Fed, placerade sig själv i förarsätet när ordförande när Jerome Powell under hösten började kommunicera en förändring av penningpolitiken, denna gång i en åtstramande riktning. Förändringar i penningpolitiken ser i efterhand ut att ha förklaratmer än hälften av valutamarknadens rörelser under 2021. I fallet dollarn så brukar god riskaptit, dubbla- och stora underskott samt en snabbt stigande inflation och därtill likviditetstillskott innebära en försvagning av dollarn. Inte denna gång. Dollarn ser ut att ha haft sin relativt återkommande 3-årsbotten i januari 2021. Dollarn stegmestmot den svenska kronan under inledningen liksom i slutet av året. Riktning för såväl tillväxt som inflation har under året pekat åt samma håll för USA, Europa och Sverige. Nivåerna visar dock på uppenbara skillnader där euroområdet sticker ut på uppsidan under 2021. Samtidigt blev det också allt tydligare att respektive centralbank, Fed och ECB, förhåller sig till denna utveckling på olika sätt. ECB, liksomRiksbanken, gör bedömningen att den stigande och allt högre inflationen är tillfällig och avvaktar därmed att påbörja bantning av de penningpolitiska stimulanserna. Det kan tyckasmärkligt att den svenska kronan inte är starkare sett till vårt stabila och relativt stora bytesbalansöverskott på nästan 6 procent av BNP liksomen statsskuld som från krisåret 2020 nådde nästan 40 procent, men som mycket väl kan nå så lågt som30 procent någon gång under 2023. Placera den siffran i en kontext med euroområdets dryga 100 procent och USA:s, vars offentliga skuld nästan når 130 procent, så blir värdering änmer anmärkningsvärd. VALUTOR DOLLARNOCHKRONAN DET KAN TYCKAS MÄRKLIGT ATT DEN SVENSKA KRONAN INTE ÄR STARKARE.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=