J R S A S S E T M A N A G E M E N T A B | F Ö R V A L T N I N G S Å R E T 2 0 2 1 | R E F L E K T I O N E R O C H U T S I K T E R 15 ASSET MANAGEMENT Den historiska inflationsnivån det senaste decenniet, i en värld med kraftigt ökad produktivitet, snabb teknikutveckling och global konkurrens betyder kanske i själva verket en skapad inflationseffekt på uppemot fyra procent per år sedan länge. Alltså skillnaden mellan plus två procent och minus två procent som vore mer naturligt på grund av fallande priser på teknik, energi m.m. och dessutom ett växande överskott på sparande i världen. Framåt sett så minskar tillskottet av ny asiatisk arbetskraft, det vet vi redan nu. Medellivslängden kan vi också med hög säkerhet anta ökar. Centralbanken styr primärt med den korta räntan medan den långa räntan också påverkas av finanspolitiska beslut liksom inflationsförväntningar och allmän riskaptit. Vi har tidigare under året, i demånatligen utgivnaMarknadsbreven, lyft framen högre acceptans för enmer keynesiansk ansats i finanspolitiken i sambandmed pandemin. Detta har för många länder, inteminst USA, resulterat i enmassiv ökning av statsskulden. De högt skuldsatta staterna får då naturligtvis ett starkare egenintresse av att hålla nere obligationsräntan och släppa fram lite mer inflation för att på sikt lösa skuldproblemet genom en låg realränta. Å andra sidan kan centralbankerna idag lätt skapa säljtryck på obligationer för att vid behov höja den långa räntan genom att minska på det gigantiska innehavet av egna landets statspapper i deras uppblåsta balansräkningar. När pandemin smällde till på det globala planet så tvekade inte centralbankerna att rekordsnabbt sänka korträntan samtidigt som flera olika köpprogram startade för alltifrån statspapper till företagsobligationer med såväl låg som hög somden stigande protektionismen, kan innebära strukturella problem i världshandeln och möjligen också kunna ge mer varaktiga inflationsimpulser. Skenande inflationmed därtill panikslagna centralbanker somchockhöjer räntorna skulle innebära en enormkapitalförstöring när tillgångspriser såsom aktier, fastigheter och obligationer kraschar. För att ta investeringsbeslut i dagsläget så är hemläxan avseende ränteriktning därför extra viktig då långräntorna fallit från rekordnivån 15,8 procent 1985, till dagens 1,5 procent i USA och 0,2 procent i Sverige. Sett till USA så har den korta räntan, Feds styrränta, legat och pendlat mellan 0,25 och 6,5 procent och den långa 10-årsräntan har samtidigt rört sig i spannet 6,8 och 0,5 procent, med en genomsnittsränta på nästan 3 procent under 2000-talet. För att försöka sig på att prognostisera en långsiktig jämviktsnivå, där ekonomin är i balans sett till sysselsättning och prisstabilitet, behövs en hel del parametrar vägas in. Räntemarknaden styrs liksomandramarknadsnoterade tillgångar av aktörernas förväntansbild avseende ekonomin samt förändringar i penningpolitiken. Räntefallet som snart pågått i fyra decennier har drivits av strukturella faktorer som globalisering av såväl tjänste- som varuproduktion, där Asiens snabba tillväxt av ny arbetskraft förändrat spelplanen rejält. Lägg därtill den digitala internetrevolutionen som inneburit många banbrytande teknologiskiften. Den demografiska förändringen med en åldrande befolkning har också medverkat till nedåtpressen på räntorna genom ett ökat sparande. 20.000.000.000.000 STORLEKENPÅ DE GLOBALA OBLIGATIONSKÖPENSOMCENTRALBANKERNA GENOMFÖRT BERÄKNAS UPPGÅ TILL TOTALT 20 000MILJARDERDOLLAR. DETMOTSVARAR 20 25 PROCENT AVMOTSVARANDE LÄNDERS BNP.
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=