J R S A S S E T M A N A G E M E N T A B | F Ö R V A L T N I N G S Å R E T 2 0 2 1 | R E F L E K T I O N E R O C H U T S I K T E R 16 ASSET MANAGEMENT Såväl fraktrater, somkoppar-, järnmalm- och oljepriser föll liksomhalvledarpriser. Hamnarna rapporterade omfärre leveransförseningar, lagren av elektronikprodukter steg och bilproducenterna kunde återigen dra i gång tidigare stoppad produktion. Därför borde det mest troliga scenariot vara att den största och värsta inflationsuppgången är bakom oss. Detta inteminst sett till det faktumatt innan pandemin saknadesmotsvarande inflationsimpulser helt. För 2023 spår de flesta att världsekonomin normaliseras igen med en nominell global tillväxt runt 4–5 procent. Med beaktande av Feds bantning av obligationsköpen under första kvartalet och två till tre räntehöjningar under året så bedöms ändå inte 10-årsräntan stiga såmycketmer än 50–100 punkter varvid dennegativa realräntan bedöms bestå även under 2022. Ekonomin är i en fas av kraftig omvandling och förnyelse som skapar tillväxt. Med tendenser till en fortsatt låg realränta blir detta gynnsamt för aktier under lång tid. Men om inflationen blir oroande hög har centralbanken fortfarande muskler att få upp realräntan och sänka efterfrågan i ekonomin. Keynesianska offentliga satsningar i infrastruktur etc. kan fungera bra en tid, men penningpolitikens liberalamarknadsinriktningmåste fortsatt ha en dominerande ställning framför finanspolitiken så att dynamiken upprätthålls i ekonomin. Därför delar vi centralbankernas bedömning att inflationen successivt normaliseras och att den över en konjunkturcykel fortsätter att ligga i linje med centralbankernas egna inflationsmål på 2–2,5 procent. kreditstatus. Denna okonventionella penningpolitik bidrog naturligtvis till stora störningar av prisbilden på obligationsmarknaderna. Detta var inget nytt grepp utan har alltmer blivit en naturlig del av centralbankernas verktygslåda efter finanskrisen 2007–2008 och i takt med att styrräntor runt noll mer eller mindre spelade ut sin roll. Storleken på de globala obligationsköpen somcentralbankerna genomfört beräknas uppgå till totalt 20 000miljarder dollar. Det motsvarar 20–25 procent avmotsvarande ländersBNP. Internationella studier visar vidare på att detta pressat ner räntan med minst 100–150 punkter och därmed även bidragit till att sänka den neutrala realräntan. Eftersomsparandet förblir högt påverkar inflationen inte konsumtionen ännu,mennär sparandet ebbat ut kommer konsumenterna sannolikt att bli alltmer priskänsliga om deras löner inte hängermed. Detta kommer sannolikt att vara fallet för många som arbetar i mogna sektorer. Det är en sak att anställa i en nödsituation och försöka behålla personal som slutar, men företagen blir alltmer ovilliga att höja lönerna om de inte kan se direkt att konsumenternas acceptans för större prishöjningar ökar i takt med högre löner. Då är risken redan ett faktum att inflationssnurran är i spinn med allt fler och större konsekvenser för realekonomin. Detta är dock inte vårt huvudscenario. Mot slutet av 2021 syntes tydliga tecken på att leveransförseningar och komponentbrist liksom energi- och råvarupriser, som från början drog i gång ”inflationscirkusen”, började ge vika. …KONJUNKTURCYKEL FORTSÄTTER ATT LIGGA I LINJE MED CENTRALBANKERNAS EGNA INFLATIONS MÅL PÅ 2 2,5 PROCENT. 2,25%
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=