J R S A S S E T M A N A G E M E N T A B | F Ö R V A L T N I N G S Å R E T 2 0 2 1 | R E F L E K T I O N E R O C H U T S I K T E R 14 ASSET MANAGEMENT Riksbanken var inte ensamma om att definiera ett inflationsmål dåflertalet centralbanker införde inflationsmål under 1990-talet. Detta ledde till attmarknaden successivt sänkte sin riskpremie på inflationsförväntningarna. Detta kan antas ha spelat en stor roll till att räntefallen accelererade och har nu pågått i snart 40 år. Inflationens förutsägbarhet ökade i takt med att den anmärkningsvärt stabila kärninflationen i OECD-området. En av de viktigaste bidragande faktorerna var globaliseringen i kombination med en växande internationell handel. Under 2000-talet har inflationen i Sverige pendlatmellan -2,0 (2009) och 4,4 procent (2008). Riksbankens inflationsmått, KPIF, som rensar för effekterna av ändrade bostadsräntor, har under motsvarande period pendlat mellan 0,0 (2014) och 3,5 procent (2008). Under 2021 uppgick KPI till 3,9 procent och KPIF till 4,1 procent vilket var betydligt över Riksbankens officiella inflationsmål på 2 procent. I USA steg konsumentpriserna till 7,0 procent under 2021 vilket var den högsta inflationsnivån sedan 1982. Detta att jämföra med att ha pendlat mellan 1 och 6 procent med ett genomsnitt på 2 procent under det senaste decenniet. Så frågan är hur bestående och skadlig inflationen är och blir, samt hur detta kommer att påverka penningpolitiken. Om löneökningstakten växlar upp med effekten att de långsiktiga inflationsförväntningarna stiger så ökar sannolikheten för att en högre inflationsnivå består. Andra större störningar, utrymmet för en välbehövlig stimulerande finanspolitik. I Sverige var inflationen låg framtill första världskrigets utbrott 1914. Trots att Sverige stod utanför första världskriget så ledde ransoneringar och prisregleringar till att inflationen accelererade kraftigt och nådde 39 procent 1919. Efter krigstidens högkonjunktur föll efterfrågan drastiskt. 1922 toppade arbetslösheten på 14 procent och 1923 var deflationen somvärst närmare 18 procent. Knut Wicksell var på den tiden en mycket inflytelserik nationalekonom som pläderade för en snabb återgång till guldmyntfoten för att få bukt med inflationen. Efter depressionen på 30-talet följde andra världskriget 1939–1945. För att undvika första världskrigets höga inflation infördes i Sverige olika kontroller av priser, hyror, räntor och löner. Därtill kom valutaregleringen med kontroll av kapitalflödena över gränserna somutlovades att vara temporär men varade ända framtill 1989. Krigets regleringar ansågs ha fungerat väl och det fanns en stark tro på statlig styrning av ekonomin genomsocialdemokratins politiska framgångar (1932–1976). På flera marknader behölls regleringarna länge. Hyresregleringen gäller ännu idagmen harmodifierats. Under 1970-talet så hade finansdepartementet en unikt stark ställning där Riksbanken och penningpolitiken var underordnad övrig ekonomisk politik. Den expansiva finanspolitiken drog upp inflationen som blev för hög och samtidigt hade det byggts upp stora balansproblem som kulminerade med 90-talskrisen. Den offentliga sektorn blev kraftigt överdimensionerad och de högamarginalskatterna ledde till ett extremt högt skattetryck som var alldeles för kostsamt. Den svenska kronan devalverades och deprecierades varvid inflationen förblev hög. Dennominella räntenivån toppade på 13,7 procent 1990 att jämföramed dagens 10-årsränta på 0,20 procent. 1993 deklarerade riksbanksfullmäktige prisstabilitet som ett övergripande mål för penningpolitiken. 1995 preciserades målet som att förändringen i konsumentprisindex begränsades till 2 procent plus/minus 1 procentenhet. Prisstabilitet (låg inflation) har därefter varit Riksbankens enda mål. Ramen för den nya penningpolitiken ledde fram till enny riksbankslag, somträdde i kraft 1999, där Riksbanken gavs enmer självständig ställning och ett lagfäst prisstabilitetsmål. DENNOMINELLA RÄNTENIVÅN TOPPADE PÅ 13,7 PROCENT 1990 ATT JÄMFÖRAMED DAGENS 10 ÅRSRÄNTA PÅ 0,20 PROCENT
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=