J R S A S S E T M A N A G E M E N T A B | F Ö R V A L T N I N G S Å R E T 2 0 2 1 | R E F L E K T I O N E R O C H U T S I K T E R 11 ASSET MANAGEMENT faktorer inte kommer att märkas jämnt. I den amerikanska ekonomin uppskattas löneandelen uppgå till knappt 30 procent av företagens totala kostnadsmassa. Däremot varierar den andelen kraftigt beroende av sektorinriktning, vilket kommer att vara mycket relevant när man ska försöka uppskatta den underliggande och uthålliga lönsamheten inom olika sektorer. För att försvara intjäningen från högre insatskostnader har företagen främst två huvudalternativ för hur de ska lyckas skydda sina marginaler. De kan finna effektivitetsvinster, till exempel genom att minskamängden råvaror som normalt går till spillo under en produktionsprocess, eller så kan de lasta över kostnadsökningar på kunderna. Resultatrapporterna för det tredje kvartalet var i sig speciellt uppmuntrande på denna front då redan uppnådda rekordmarginaler kunde bibehållas och till och med höjas i vissa fall, trots betydligt högre insatsvarukostnader. Styrkan i efterfrågan under 2021 var självklart en av de starkaste nyckelfaktorerna bakom företagens motståndskraft att kunna försvara de goda vinstmarginalerna. Resultatet visade sig i makrostatistiken där producentprisökningarna var påtagligt högre än tidigare år, vilket i sig bevisade vilken hög grad av ”pricing power” börsföretagen hade. Utsikterna ser bra ut för en stark efterfrågetrend även under 2022, vilket med en bedömd investeringsökning borde mynna ut i produktivitetsvinster och därmed bidra till en fortsatt hög lönsamhet. Konsumenternas, liksom företagens balansräkningar ser starka ut (men desto svagare på den statliga sidan) och med en fallande arbetslöshet och högre löner bedöms konsumenten kunna absorbera fortsatta, om än relativtmåttliga, prishöjningar. Denna relativt konstruktiva syn på vinsterna för 2022 verkar inte återspeglas fullt ut i analytikers prognoser idag. Konsensusprognoserna renderar i en förväntad vinsttillväxt för de globala börserna på 7–8 procent, vilket endast är i nivå med ekonomernas prognoser för den nominella BNPtillväxten. Vinstestimaten verkar därmed underskattade varvid överraskningsmomenten kan bli positiva. under 2022. 2-årsräntan steg med 60 punkter under hösten samtidigt som 10-årsräntan endast steg med 20 punkter. Således en relativt rejält mycket plattare räntekurva. Slår denna över till negativ, det vill säga en inverterad räntekurva (kortränta > långränta), återspeglas en kraftig åtstramning varvid ekonomin bedöms hamna i recession. Sannolikheten för detta scenario bedöms alltjämt som lågt, men risken har ökat snabbt efter Feds mer hökaktiga uttalanden. Marknaderna har redan bidragitmed en viss åtstramning genom det redan tidigare högre olje-/bensinpriset, som på sikt urholkar konsumenternas köpkraft. Dessutomhögre kreditspreadar som fördyrar företagens återfinansieringen samt en dollar som stärkts med 12 procent från bottennoteringen och som i sig signalerar att ekonomins expansionskraft hålls tillbaka. Med en lika stor sannolikhet att inflationen förblir permanent på en för hög nivå, kan inflationstoppen redan vara bakomoss under det första kvartalet och vara ”normaliserad” redan under sensommaren då inte minst besvärliga baseffekter påverkar negativt då inflationen i USA redan under april 2021 steg över 4 procent. VINSTER När man bedömer utsikterna för framtida företagsvinster blir det alltmer tydligt att företagävenfortsättningsviskommer att kämpamot en bestående och envis kostnadspress. Högre löner, högre energipriser och flaskhalsar i försörjningskedjan som höjer insatskostnaderna ser sannolikt ut att fortsätta långt in i 2022, även om effekterna av dessa …PRODUCENTPRISÖKNINGARNA VAR PÅTAGLIGT HÖGRE ÄN TIDIGARE ÅR, VILKET I SIG BEVISADE VILKEN HÖG GRAD AV ”PRICING POWER” BÖRSFÖRETAGENHADE. ”PRICING POWER”
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=