Rapport 2019-6

Effekter på benägenheten att skaffa ett första barn 21 2 Effekter på benägenheten att skaffa ett första barn Det huvudsakliga resultatet från analysen i detta kapitel är att höjningen av grundnivån från den 1 januari 2013 tycks ha haft en viss effekt på benägenheten att skaffa ett första barn bland studerande – men inte i övriga grupper. Vi finner inga statistiskt säkerställda effekter på förstabarnsfödandet av grundnivåhöjningen år 2002. Avsnittet är disponerat på följande sätt: – Avsnit t 2.1 beskriver hur analysen är gjord – Avsnit t 2.2 redovisar resultaten av analysen mer i detalj. 2.1 Tillvägagångssätt För att utvärdera effekten av den höjda ersättningsnivån på benägen- heten att skaffa ett första barn har vi undersökt förstabarnsfertiliteten före och efter grundnivåhöjningarna år 2002 och 2013 bland kvin- norna i grundnivågruppen och jämfört med utvecklingen av första- barnsfertiliteten under samma period hos SGI-gruppen. Genom att i analysen ta hänsyn till olika faktorer gör vi dessa grupper så jämför- bara som möjligt, till exempel när det gäller ålder, sysselsättning och utbildning. För utvärderingen av höjningen år 2002 definierar vi grundnivågrupp respektive SGI-grupp på följande sätt: 1. Grundnivågruppen består av kvinnor i åldern 20–35 år som ännu inte fött ett första barn den 31 december varje kalenderår som vi följer dem och som hade en årlig förvärvsinkomst (i 2002 års prisnivå) som understeg brytpunkten för föräldra- penningens grundnivå före den 1 januari 2002, 27 375 kronor.