Rapport 2019-6

Inledning 20 att undersöka om förändringen över tid var likartad i de båda grupperna under perioderna före höjningen. En annan fråga som är viktig för att kunna utvärdera effekterna är hur kända höjningarna var i förväg för allmänheten. Detta avgör till exempel från vilken tidpunkt en eventuell effekt av höjningen verkade från och därmed också när eventuella beteendeförändringar skulle kunna börja synas. Höjningen av grundnivån från och med den 1 januari 2002 föreslogs i budgetproposition den 6 september 2001 utan medial uppmärksamhet. 17 Eftersom förslaget kom så pass tätt inpå årsskiftet och att det inte fick någon medial uppmärksamhet bedömer vi det som sannolikt att höjningen var relativt okänd för allmänheten innan den faktisk genomfördes. Samtidigt som grundnivån höjdes år 2002 förändrades föräldrapen- ningen även på andra sätt. Främst ökade antal dagar med föräldra- penning från 15 till 16 månader och en ytterligare månad reserverades för vardera föräldern. Dessa regler gällde barn födda från och med den 1 januari 2002. De resultat som redovisas angående fortsatt barnafödande och förvärvsarbete påverkas inte av denna förlängning. 1.5 Rapportens disposition Kapitel 2 redovisar resultat från analysen av om grundnivåhöjning- arna åren 2002 och 2013 hade någon effekt på benägenheten att skaffa ett första barn bland kvinnor i grundnivågruppen. Kapitel 3 redovisar resultat från analysen av om höjningarna påverkade fortsatt barnafödande och förvärvsarbete efter första barnet. Respektive kapitel ger även en mer detaljerad metodbeskrivning. I kapitel 4 diskuterar och värderar vi resultaten från analysen. Detaljerade analysresultat och beskrivningar av de statistiska modeller som används i analysen redovisas i bilaga A. 17 Prop. 2002/03:1, Ekonomisk trygghet för familjer och barn .