Rapport 2019-6

Effekter på benägenheten att skaffa ett första barn 22 2. SGI-gruppen består av kvinnor i åldern 20–35 år som ännu inte fött ett första barn den 31 december för varje kalenderår som vi följer dem och som hade förvärvsinkomst (i 2002 års prisnivå) i ett intervall strax över den brytpunkt som gällde efter höjningen av grundnivån åren 2002, 2003 och 2004. I analysen använder vi intervallet 85 000–150 000 kronor. Vi har använt just dessa inkomstintervall eftersom den första gruppen fick del av hela höjningarna åren 2002, 2003 och 2004 medan den andra gruppen inte berördes av någon av dessa höjningar. På så sätt definierar vi grupper där det är tydligt vilka som berörs av grundnivå- höjningen och vilka som inte berörs. För utvärderingen av höjningen år 2013 definierades grundnivågruppen och SGI-gruppen på mot- svarande sätt men med andra inkomstgränser. Den nya brytpunkten mellan ersättning på sjukpenningnivå respektive grundnivå från och med den 1 januari 2013 motsvarade en årsinkomst på 105 831 kronor. Vi jämförde först utvecklingen av grundnivågruppens respektive SIG-gruppens födelsetal för ett första barn före och efter höjningarna av grundnivån – där vi bara har justerat för att studiepopulationens åldersfördelning förändras något över åren. Därefter genomförde vi en modellbaserad analys för att kontrollera för andra faktorer som kan tänkas påverka barnafödandet, särskilt förändringar i arbetsmarknads- läget (andel förvärvsarbetande i hemkommunen). Vi vet från tidigare studier att barnafödandet påverkas av arbetsmarknadsläget på lokal nivå. 18 Vi har analyserat födelsetalen för tre olika grupper kvinnor: studenter på högskola, utrikes födda med kort tid i Sverige och övriga. 2.2 Endast höjningen 2013 hade viss effekt på barnafödandet – bland studenter Som ett första steg i analysen har vi beräknat födelsetal för ett första barn i grundnivågruppen respektive SGI-gruppen i perioderna runt höjningarna av grundnivån år 2002 och 2013. Med födelsetal menas här antal kvinnor som födde sitt första barn under ett visst kvartal, dividerat med antal kvinnor som vid kvartalets början ännu inte hade fött ett barn. Födelsetalen kan ses som uppskattningar av sannolik- 18 Statistiska centralbyrån. Barnafödande och sysselsättning. Upp- och nedgången i fruktsamheten 1985-1997 . Demografiska rapporter 1998:1.