Rapport 2018-18

Regelorientering, klientorientering och deras eventuella samband med faktorer hos handläggarna och på Försäkringskassan 31 2.1 Regelorientering Regelorientering, regelföljande eller liknande, har i olika studier undersökts hos till exempel poliser i både USA 41 och Sverige, 42 hos ”social welfare workers” (ungefär socialarbetare) i USA 43 och hos arbetsförmedlare i Sverige. 44 Regelorientering, eller regeletik, har tidigare även undersökts hos handläggare inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan. 45 Vi kan notera att hur dimensionen benämns och vad den innehåller varierar mellan olika studier. Förutom regelorientering används till exempel termer som regelföljande [rule following], regeletik, regel- betonande och legalist. För enkelhetens skull kallas alla dessa termer generellt för regelorientering i denna studie, även om innehållet i de olika begreppen varierar. Det samma gäller även för de två andra dimensionerna. Som dimensionen mäts i den här studien är tanken att en individ med hög regelorientering upplever sig vara starkt orienterad mot regel- verket och känner sig starkt styrd och bunden av regelverket. Utifrån de påståenden som vi använder för att mäta dimensionen i studien anser en individ med hög regelorientering i större utsträckning att regelverket ska följas till punkt och pricka, att det är viktigare att följa regelverket än att komma till ett snabbt beslut samt att endast omstän- digheter som är relevanta enligt regelverket ska tas hänsyn till. En individ med lägre grad av regelorientering upplever sig däremot inte lika orienterad mot regelverket. 41 LaFrance S. och Day J., The role of experience in prioritizing adherence to SOPs in police agencies. Public Organization Review 2012; 13:37–48, och Oberfield Z. W., Rule Following and Discretion at Government's Frontlines: Continuity and Change during Organization Socialization. Journal of Public Administration Research and Theory: J-PART 2010;20(4): 735–755. 42 Petersson O., Att bli polis. Från utbildningens förväntningar till gatans norm . Stockholm: Norstedts juridik, 2015. 43 Oberfield Z. W., Rule Following and Discretion at Government's Frontlines: Continuity and Change during Organization Socialization. Journal of Public Administration Research and Theory: J-PART 2010;20(4): 735–755. 44 Assadi A. och Lundin M., Street-level bureaucrats, rule-following and tenure: How assessment tools are used at the front line of the public sector. Public administration 2018;96(1): 154–170. 45 Stensöta H., Försäkringskassans handläggare. SKA-projektet. Sjukförsäkring. Kulturer och attityder. Redaktör: Palmer E. Försäkringskassan analyserar 2006:16, och Stensöta Olofsdotter H., The Conditions of Care: Reframing the Debate about Public Sector Ethics. Public Administration Review , 2010;70(2):295–303.