Rapport 2018-18

Sammanfattning 12 Dimensionen klientanpassning handlar om i vilken grad handläggarna – är orienterade mot att vara generösa i bedömningar och beslut – är orienterade mot att göra den bedömning som är mest fördel- aktig för den försäkrade, om flera bedömningar är möjliga – är orienterade mot att anpassa bedömningar och beslut till de försäkrades situation och förutsättningar – anser att reglerna ibland kan tänjas på för att hjälpa klienterna. Det som undersöks i studien är handläggarnas attityder och hur de beskriver sitt agerande. Vi har alltså inte undersökt deras faktiska agerande eller beslut. Vi kan därför inte utifrån studiens resultat uttala oss om hur handläggarna faktiskt agerar när de handlägger, bedömer och fattar beslut. Analysens syfte och frågor den ska besvara Syftet med studien är att undersöka i vilken grad nyanställdas attity- der till regelverk och klienter och deras beskrivningar av sitt agerande skiljer sig från mer erfarna handläggares. Den första frågan i denna rapport är därför: – Finns det skillnader i regelorientering, klientbemötande respektive klientanpassning mellan nyanställda och mer erfarna handläggare på Försäkringskassan? Tidigare studier har visat att även andra faktorer än anställningstid delvis skulle kunna förklara eventuella skillnader i handläggarnas regelorientering, klientbemötande och klientanpassning. En andra fråga som ställs i rapporten är därför: – Finns det samband mellan andra individuella och organisa- toriska bakgrundsvariabler som kön, ålder, utbildning och organisatorisk tillhörighet och graden av regelorientering, klientbemötande och klientanpassning hos handläggare på Försäkringskassan? Studien presenteras i rapportformen ISF redovisar. Det betyder att vi redovisar fakta utan att göra en fullständig och djupgående analys av de bakomliggande orsakerna till resultaten. Men i det avslutande