Rapport 2018-18

Avslutande diskussion 110 vi undersöker är ungefär 80 procent kvinnor (Tabell 1). Det är inte självklart att en ojämn könsfördelning har någon betydelse för resultaten, men det är inte säkert att de funna sambanden skulle se likadana ut om könsbalansen var mer jämn. 91 5.3.2 Även tidigare studier visar på skillnader baserade på ålder Även sambandet mellan högre ålder och en högre grad av orientering mot klientbemötande som vi finner i denna studie pekar i samma riktning som en tidigare studie av handläggare av sjukförsäkringen. 92 Där fann författaren dessutom ett samband mellan högre ålder och en lägre grad av regelorientering. Något sådant samband hittade vi inte i denna studie. I den här studien hittar vi inte heller något samband mellan ålder och klientanpassning, så som vi mäter klientanpassning och som vi specificerar analyserna. 5.4 Viss skillnad i graden av orientering mot klientanpassning mellan olika avdelningar Handläggarnas organisatoriska tillhörighet inom Försäkringskassan verkar inte ha något större samband med deras orientering i de tre dimensionerna. Men det finns ett undantag. Bland de erfarna handläg- garna finns ett samband mellan att arbeta vid avdelningen för sjuk- försäkring och att vara orienterad mot dimensionen klientanpassning i en något lägre grad. Men skillnaden mellan avdelningen för sjuk- försäkring och avdelningen för nyanlända eller arbetssökande är inte statistiskt säkerställd i alla analyser. 91 Jämför med DeHart-Davis, L., The unbureaucratic personality. Public Administration Review , 2007;67:892–903, och Stensöta Olofsdotter H., The Conditions of Care: Reframing the Debate about Public Sector Ethics. Public Administration Review , 2010;70(2): 295–303. 92 Stensöta H., Försäkringskassans handläggare. SKA-projektet. Sjukförsäkring. Kulturer och attityder. Redaktör: Palmer E. Försäkringskassan analyserar 2006:16.