Rapport 2018-18

Avslutande diskussion 108 har en lägre grad av orientering mot klientbemötande än kvinnor. Även bland de nyanställda handläggarna utan tidigare erfarenhet av liknande arbete har män en lägre grad av orientering mot klientbemö- tande. Skillnaderna kan dock inte betraktas som stora. Däremot har handläggarnas kön inte något samband med deras attityder till klientanpassning bland de erfarna handläggarna. Handläggarnas attityder till klientbemötande samvarierar även med deras ålder. Bland de erfarna handläggarna har graden av orientering mot klientbemötande ett positivt samband med ökande ålder. Vi ser inga tydliga samband mellan utbildningsnivå och hand- läggarnas orientering i de tre dimensionerna vare sig i våra analyser av svaren från de erfarna handläggarna eller av svaren från de nyanställda handläggarna utan tidigare erfarenhet av liknande arbete. 5.3.1 Även tidigare studier visar på skillnader mellan män och kvinnor Att kvinnor som är frontlinjebyråkrater i genomsnitt kan vara mer regelorienterade och mer klientorienterade än män i samma positioner har flera tidigare studier visat (se bilaga 4). En tidigare studie av just handläggare av sjukförsäkringen på Försäkringskassan visade på ett samband mellan en högre grad av klientorientering och att vara kvinna. Men den studien fann inget samband mellan att vara man och att ha en lägre regelorientering. Snarare fann författaren det omvända sambandet, men enbart för ett av de tre påståenden som användes som mått på regelorientering. 88 Men i den här studien och som vi har mätt de olika dimensionerna finner vi bland de erfarna handläggarna alltså sambandet att gruppen handläggare som är kvinnor både är mer regelorienterade och mer orienterade mot klientbemötande i genomsnitt än gruppen handläggare som är män, allt annat lika. Vi har i denna studie inte undersökt vad skillnaderna i regelorien- tering och klientorientering mellan könen kan bero på. Därför kan vi inte heller dra några slutsatser om det. Men en möjlig orsak som vissa forskare fört fram till att frontlinjebyråkrater som är kvinnor ofta är mer regelorienterade än kollegor som är män, är att frontlinjebyrå- krater som är män i genomsnitt har mer ”makt” eller inflytande. Det 88 Stensöta H., Försäkringskassans handläggare. SKA-projektet. Sjukförsäkring. Kulturer och attityder. Redaktör: Palmer E. Försäkringskassan analyserar 2006:16.