Rapport 2018-16

Diskussion och slutsatser 134 inte undersökt hur rättssäkerheten har sett ut under de styrperioder vi studerat. Vi kan därför inte att uttala oss om detta i rapporten. Däremot går det att utifrån vår granskning se att rättssäkerheten över tid påverkas när styrförändringarna får konsekvenser för till- lämpningen. Tillämpningen behöver vara stabil över tid för att den försäkrade ska ha möjlighet att kunna förutse utfallet av beslutet. Men stabiliteten har också betydelse för att allmänheten ska ha tilltro till socialförsäk- ringssystemet. En stabil styrning skulle därmed kunna bidra till både en mer stabil sjukfrånvaro och ett högre förtroende för Försäkrings- kassan. En starkare profession kan bidra till en stabil tillämpning En förutsättning för att tillämpa en lag med ett relativt stort bedöm- ningsutrymme är att myndigheten har handläggare som kan översätta lagens intentioner till beslut. För Försäkringskassan handlar det om beslut som berör enskilda människors sjukdomsbild, arbetsförmåga, behov av stöd och möjlighet till försörjning. ISF menar att myndig- heten behöver ha mer tilltro till sin egen förmåga att hantera och utveckla verksamheten utifrån sin aktuella verksamhetsspecifika kunskap och erfarenhet. Det gäller såväl chefer som medarbetare och stödfunktioner. Handläggarna behöver också förstå och vara bekanta med hela upp- draget – både bedömningen av de försäkrades rätt till sjukpenning och samordningen av försäkringen. De behöver också kunna klara av att hantera hela uppdraget om det kommer nya ensidiga styrsignaler som betonar den ena delen mer än den andra. ISF bedömer därför att det är viktigt att fortsätta att stärka den professionella handläggar- kompetensen. En viktig utmaning för Försäkringskassan är att få bukt med personal- omsättningen på den lokala nivån. En lägre personalomsättning skulle också medföra att handläggarprofessionen kan utvecklas genom att fler handläggare får en tillräckligt god kännedom om hela uppdraget. En lägre personalomsättning skulle även kunna bidra till en bättre arbetsmiljö och fördjupat lärande. Forskningen visar att 80 procent av det arbetsrelaterade lärandet sker genom nätverkande, coachande och mentorskap. Den viktigaste källan för lärande har visat sig vara företrädaren på jobbet. En erfaren kollega är ofta den som är bästa