Rapport 2018-16

Diskussion och slutsatser 125 På den lokala handläggningsnivån har synen på försäkringen delvis förändrats. Myndighetsledningen betonar i dag att sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring och att försäkringsvillkoren måste vara uppfyllda för att en försäkrad ska kunna ta del av sjukförsäkringen. Försäkringskassans fokus på rättssäkerhet medför att fokus i handläggningen numera är att utreda om en försäkrad har rätt till ersättning. Det medför att handläggarna i mindre utsträckning arbetar med samordning och rehabilitering än tidigare. Myndigheten har förstärkt principen att tyngdpunkten i arbetet ligger på att utreda rätten till ersättning genom bland annat lokalt utformade priori- teringsordningar och kvantifierbara mål som följs upp i handlägg- ningen. När rättssäkerheten har varit i fokus har handläggarna tillämpat försäkringen mer restriktivt än när fokus i styrningen har legat på förtroende. Då tillämpade myndigheten försäkringen mer generöst, bland annat eftersom flera handläggare resonerade att det var bättre att den försäkrade var kvar i försäkringen lite längre tid om det kunde leda till en hållbar lösning på sikt för den försäkrade. Nu när rätts- säkerheten och målet om ett stabilt sjukpenningtal är i fokus för styrningen utgår handläggarna från att den försäkrades tid i försäk- ringen ska vara så kort som möjlig. Handläggarna får numera styr- signaler om att det är viktigt att den försäkrade uppfyller villkoren i försäkringen. Om en försäkrad är sjukskriven på felaktiga grunder kan det få negativa konsekvenser för den försäkrade. Exempelvis innebär en långvarig sjukskrivning att pensionen blir lägre. När styrningens fokus låg på förtroende och samordning rekryterade myndigheten i första hand handläggare vars drivkraft var att hjälpa och följa den försäkrade hela vägen tillbaka i arbete. När fokus nu ligger på rättssäkerhet och på att utreda ärenden inom rehabiliterings- kedjans tidsgränser rekryterar myndigheten i stället handläggare vars drivkraft i större utsträckning är att åstadkomma tydliga och mätbara resultat. Förändringarna har inneburit att arbetets karaktär har förändrats för handläggarna. Numera arbetar de mer via dator och telefon, och träffar mer sällan den försäkrade vid fysiska möten. Arbetet har alltså fått en mer administrativ karaktär. Handläggare går bara på möten som de upplever har betydelse för handläggningen. Tidigare gick de på möten när arbetsgivare eller hälso- och sjukvård kallade till möten,