Rapport 2017-16

Inledning 24 för personliga assistenter och 13 procent till övriga kostnader. Denna fördelning används i dag som utgångspunkt när Försäkringskassan beräknar kostnader för högre ersättningsbelopp och utgjorde tidigare utgångspunkt för den årliga uppräkningen av timschablonen. Årlig uppräkning av timschablonen Assistansersättningens timschablon var 288 kronor 2016. Under en tioårsperiod hade schablonbeloppet då ökat med 26 procent i löpande priser. Justerat för kostnadsutvecklingen (omsorgsprisindex) mins- kade det genomsnittliga schablonbeloppet under motsvarande period med knappt 2 procent. Minskningen har orsakats av förhållandevis låg uppräkning de senaste åren. 6 Inför 2015 ändrade regeringen processen för den årliga uppräkningen av timschablonen. I stället för att varje år låta Försäkringskassan lämna ett förslag om uppräkning, efter avstämning med Sveriges kommuner och landsting, övergick regeringen till den årliga index- uppräkning – pris- och löneomräkning – som gäller för myndigheters budgetar. Med denna indexuppräkning följer också en skyldighet att effektivisera verksamheten. För 2017 har schablonbeloppet räknats upp med 1,04 procent till 291 kronor. För 2018 höjer regeringen timschablonen med 1,5 procent. 1.3 Tidigare utredningar Sedan assistansreformen trädde i kraft 1994 har regeringen tillsatt flera kommittéer för att bland annat analysera bakgrunden till den fortsatta kostnadsutvecklingen. Några exempel är LSS-kommittén (2004–2008), Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistans- ersättning (2012) och Assistansersättningsutredningen (2014). LSS-kommittén konstaterade bland annat att de ökade kostnaderna för assistansersättning berodde på att både antalet assistansberättigade och det genomsnittliga antalet timmar per person hade ökat över tid. Utredningen om åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistans- ersättning menade att utformningen av den schabloniserade ersätt- 6 Försäkringskassan (2017b).