Rapport 2017-16

Marknadens efterfrågesida: Brukarens val 115 Inom beteendevetenskapen finns många exempel på hur utform- ningen av valsituationen påverkar det faktiska valet. Ett exempel är effekten av förvalsalternativ, även om förhandsvalen är enkla att ändra. Ett av de mest kända experimenten visar att andelen som upp- gav att de ville bli organdonatorer var dubbelt så hög som andelen som inte ville det när organdonationsvalet var förvalt men möjligt och enkelt att ändra. 47 Även en tidigare ISF-rapport om valalterna- tiven vid uttag av tjänstepension visar att förval och utformningen av information och blanketter har betydelse för vilka val som görs. 48 Men risken för att brukarens val av anordnare ska påverkas, som i exemplet med organdonation, är antagligen begränsad eftersom det inte finns någon förvald anordnare. För att få assistans måste bruka- ren välja anordnare och själv skriva avtal med anordnaren. Detta avtal skickas sedan till Försäkringskassan. Intervjuer med kommunala anordnare tyder på att det är mycket få brukare som avstår från att göra ett aktivt val. Därmed minskar risken att en brukare tilldelas ett standardalternativ, exempelvis kommunen. 8.4 Byteskostnader kan hämma byte av anordnare Byteskostnader är ett ekonomiskt samlingsbegrepp på allt som gör det komplicerat för en kund att byta från en leverantör till en annan. För brukare av assistans kan byteskostnader vara olika typer av faktiska och upplevda ansträngningar, kostnader eller risker som uppstår i samband med att byta anordnare. Sådana byteskostnader kan vara betydande och kan hindra brukare från att byta anordnare, även om bytet inte kostar något i pengar och den nya anordnaren är bättre på att uppfylla brukarens behov. Byteskostnader är därför ett hinder för en effektiv konkurrens. Exempel på brukares byteskostnader kan vara faktiska kostnader eller risk för minskad ersättning i samband med byte, den psykologiska och känslomässiga ansträngning det innebär att lämna en anordnare och att anlita en ny, risken det medför att inte veta hur bra den nya anordnaren är och den tid det tar att anpassa sig till den nya anord- naren. 47 Johnson, E. J. and Goldstein, D. (2003). 48 ISF (2015).

RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=