Rapport 2019-6

Inledning 14 återvända till förvärvsarbete. 10 Kvinnors anställning och förvärvs- inkomst påverkades på kort sikt, men mindre på lång sikt. En högre ersättningsnivå ledde också till en längre tid hemma. 11 Även i Tyskland visar forskningen att kvinnors möjlighet till en längre ledighet leder till att de skaffar ett andra barn utan att arbeta mellan barnen. 12 Liknande resultat finns i flera andra europeiska länder när det gäller höjt vårdnadsbidrag, det vill säga att sannolikheten ökar för ett andra barn, främst för kvinnor med låg utbildning. 13 Sambanden mellan familjepolitik och barnafödande varierar även mellan länder. Till exempel visar en studie inte någon förändring i barnafödande när ett vårdnadsbidrag infördes år 1998 i Norge. Detta förklaras av att vårdnadsbidraget då lades till ett redan väl utbyggt system av föräldrapenning. 14 Detta relaterar till svenska sammanhang genom att ett vårdnadsbidrag går att jämföra med att höja grundnivån, eftersom ersättningen inte är beroende av att föräldern har förvärvs- arbetat innan hen blev förälder. Det är möjligt att en sådan förändring minskar drivkraften att arbeta innan föräldrarna får barn och även att den minskar drivkraften att arbeta innan de får ytterligare ett barn. 1.3 Föräldrapenningens ersättningsnivåer Ersättning från (hel) föräldrapenning på sjukpenningnivå beräknas som knappt 80 procent av förälderns SGI eller 10 prisbasbelopp om det är lägre. Denna ersättning divideras med 365 för att beräkna ersättningen per dag. Understiger dagsbeloppet ersättningen på grundnivå får föräldern ersättning på grundnivå. Mellan 1995 och fram till och med 31 december 2001 låg grundnivån på 60 kronor per dag. En förälder med årsinkomst på 27 375 kronor eller lägre fick 10 Lalive, R., och Zweimuller , J.. How does parental leave affect fertility and return to work? Evidence from two natural experiments. The quarterly Journal of Economics , 2009, 1363–1402. 11 LaLive, R., Schlosser, A., Steinhauer, A., och Zweimüller, J. Parental leave and mothers’ careers: The relative importance of job protection and cash benefits. Review of Economic Studies , 2014, 81, 219-265. 12 Arntz M., Dlugosz S. och Wilket R. The sorting of female careers after first birth: A competing risk analysis of maternity leave duration. Oxford Bulletin of Economics and Statistics , 2017, 79:5, s. 689:716. 13 Wood, J. N., Economic and institutional context and second births in seven European countries. Population Research and Policy Review , 2016, 35, 305–325. 14 Andersen S. N. Drange, N., Lappegard, T., Can a cash transfer to families change fertility behaviour? Demographic Research , 2000, 38:33, 897–928.