Rapport 2019-6

Inledning 13 ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Därmed får föräldern en mycket lång period utan förvärvsarbete, vilket kan påverka framtida möjligheter att få ett förvärvsarbete med rimlig inkomst. 1.2 Tidigare forskning om familjepolitiska reformer och beteendeförändringar Både i Sverige och andra länder väntar kvinnor och män i stor utsträckning med att skaffa barn tills de har en relativt hög inkomst att basera sin föräldrapenning på. 5 Även benägenheten att skaffa ett andra barn ökar med inkomsten. 6 Tidigare svenska studier visar också att de personer som inte har en fast anställning och de som inte arbetar heltid är mer tveksamma till att skaffa barn än andra grupper. 7 Vi vet att de som inte förvärvsarbetar är mindre benägna att skaffa barn, en grupp där studenter dominerar. 8 De flesta skaffar inte barn under studietiden, och benägenheten är särskilt låg för kvinnliga studenter. 9 Men förändringar i familjepolitiken kan påverka dessa mönster, till exempel genom att höja ersättningen för föräldrapenning på grundnivå. Tidigare forskning beskriver utförligt hur förändringar i familjepolitik (och särskilt föräldraledighet) påverkar arbetsmarknadsanknytning och barnafödande, främst för kvinnor. En studie visar att en förläng- ning av den österrikiska föräldraledigheten med anställningsskydd ledde till att kvinnor oftare får ett andra barn och dröjer med att 5 Se till exempel Riksförsäkringsverket, När har vi råd att skaffa barn? RFV Analyserar 2001:8. eller Statistiska centralbyrån. Barnafödande och sysselsättning. Upp- och nedgången i fruktsamheten 1985-1997 . Demografiska rapporter 1998:1. 6 Se till exempel Riksförsäkringsverket, När har vi råd att skaffa fler barn? RFV Analyserar 2003:8. eller Silva, E., Essays on income and fertility: Sweden 1968–2009. Lund: Lunds universitet 2014. 7 Fahlén, S., och Oláh , L., Female employment, work hours and childbearing intentions in Sweden in the early 2000s: A capability perspective. Working Paper 2010:8, Linnaeus Center on Social Policy and Family Dynamics in Europe. Stockholm University och Fahlén S., Oláh L.S. Work and Childbearing Intentions from a Capability Perspective: Young Adult Women in Sweden. In: Oláh L.S., Frątczak E. (eds) Childbearing, Women’s Employment and Work-Life Balance Policies in Contemporary Europe. Work and Welfare in Europe. 2013, Palgrave Macmillan, London. 8 Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknadsstatus och fruktsamhet. Påverkar anknytningen till arbetsmarknaden kvinnor och mäns barnafödande? Demografiska rapporter 2001:2 9 Thalberg, S. Student and Family Formation. Studies on educational enrolment and childbearing in Sweden . 2013, Sociologiska institutionen. Stockholms universitet.